Precis som för resten av elektronikbranschen var 2010 ett gott år för de 50 bolag som kvalat in på Elektroniktidningens topplista över uppstartsföretag. Med några få undantag växte de rejält. Samtidigt kan man konstatera att de också brände enorma summor i sina försök att snabbt ta sig ut på den globala marknaden.
Svensk optoteknik spänner över ett brett fält. Här finns företag som gör fiber, telekom, ögonstyrning, laser, kameror, mätning, sensorer, pekskärmar, medicinsk teknik, solceller, kontaktdon, och mer därtill.
Är det riskfyllt att ersätta kablar med trådlös signal-överföring i fabriksmiljö? Inte alls, istället ökar kvaliteten och produktiviteten om man gör rätt, hävdar ABB som utvecklat ett eget trådlöst system. Svenska forskare håller med. Fabriksrelaterade störningar är inte ett problem. Däremot kan andra trådlösa system störa om man inte frekvensplanerar sin verksamhet.
– Hallå, hallå, HALLÅ! Nu hör jag dig inte längre. Repliken hörs titt som tätt när man åker buss eller tunnelbana och säkert förbannar du operatörernas dåliga nät innan du ringer upp på nytt. Men skulle det inte lika gärna kunna vara någon av medpassagerarna som tröttnat på ditt samtal och slagit på sin störsändare?
Nya och hårdare krav från kunderna på bättre integration har gjort att samarbetet mellan EDA-bolag och test- & mätföretag intensifierats den senaste tiden. I synnerhet är det mobilstandarden LTE och dess uppföljare LTE Advanced som driver på utvecklingen.
Av: Anna Wennberg (anna@etn.se), Jan Tångring (jan@etn.se)
Elektroniktidningen har ringt 29 svenska optoföretag och frågat hur affärerna går. "FTTH" blev svaret. Fiberteknik-till-hemmet boomar - äntligen - vilket får dem att vädra ny morgonluft.
Klart lägre pris och dessutom större, snabbare och lägre effektförbrukning. Det är budskapet när uppstartsföretagen Achronix och Tabula siktar in sig på den lönsamma marknaden för riktigt stora FPGA:er där kretsarna från Xilinx och Altera kan kosta tusentals dollar. Huruvida utmanarna lyckas vet vi dock tidigast om tre-fyra år.
En kraftig utbyggnad av vindkraften, småskaliga solcellsanläggningar, allt fler elbilar, smarta hushållsapparater som håller reda på när elen är billig och politiker som vill minska koldioxidutsläppen. Det är några av de ingredienser som producenter, distributörer och säljare av el måste ta allt större hänsyn till och som tvingar fram en ökad intelligens i elnätet.
När Danica Kragic, professor i robotik på KTH, talar robotar är det gränslinjen mellan mänskligt tänkande och kroppskontroll som fascinerar. Hur urskiljer man ut vad som är viktigt i sensorernas data? Och vad är värt att lägga på minnet?
Dagens kretskort kräver ofta flera spänningar – uppåt tio är inte ovanligt och uppemot fyrtio förekommer. Att konstruera sådana kort kräver både god ingenjörskonst och tillgång till bra konstruktionsverktyg. Värme, spänningsfall, signalintegritet och sekvensering är några frågor som måste ha svar.
Det blir allt vanligare att FPGA-konstruktioner innehåller en eller flera mjuka processorer. Bättre verktyg, större FPGA:er, vanare utvecklare och krympande prestandaskillnad mot använda hårda kärnor – det är några av orsakerna.
Igår presenterade svenska Lava Electronics den först teven med Googles operativsystem Android inbyggt. Det var bara en försiktig början. Snart kommer en flod av inbyggda system som utnyttjar Googles operativsystem.
Flera halvledarbolag menar att fasväxlande minnen (phase-change memory, PCM) på sikt kommer att kunna ersätta alla möjliga minnen – från NAND och NOR till DRAM. Det är bara behoven som avgör hur de kommer att nischa sig.
Med det uttalade målet att kopiera biljätten Toyotas framgångsrecept med ”lean produktion” drog Produktionslyftet igång år 2007. Projektet välsignades av både fackförbundet IF Metall och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De 65 miljoner som statliga finansiärer sköt till ser ut att ha gett bestående resultat. I varje fall om man ska tro de fyra elektronikföretag som deltagit och den forskargrupp som studerat projektet.
Energibolaget Fortum driver sedan två år tillbaka ett projekt kring elbilar och infrastruktur för laddning. En bred övergång till elbilar kräver enkel laddning, menar företaget, som tror att ultrasnabb laddning på 5–6 minuter blir ett komplement till laddning med vanlig hushållsel.
Biltillverkare världen över står i startgropen för att lansera bilar med eldrift på bred front. Men utmaningarna är fortfarande många. Speciellt batterierna och laddningen av dem är förknippade med frågetecken.
Mobiltekniken LTE ska ta mobilt bredband till en helt ny nivå. Utvecklingen är en rejäl teknisk utmaning, som samtidigt ger stora möjligheter för test- och mätföretagen. Svårast av allt att testa är mimo – multiple input, multiple output – med två eller fler antenner på såväl basstationer som terminaler.
About / Advertise
Även störare kan störas
