JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Google Glass
Elektroniktidningen har grävt fram allt som finns att veta om den nya massmarknadsprodukten – kanske – smartglasögon. Google var inte först, men får äran av att ha satt fokus på området. Företaget har snabbt fått ett dussin konkurrenter redan innan det gjort sin egen lansering.

 LÄS ARTIKLARNA NEDAN:
• Det här är smarta glasögon
• Så valde Google bågar och glas
• Googles många konkurrenter
• Svenska Penny
• Svenska XM Reality

Smarta glasögon – datorer med glasögonskärm  – är väletablerade i industriella sammanhang. Men där handlar det om dyra produkter. Googles lansering av Glass visar möjligheten till en massmarknad.

Tekniskt bidrar inte Google med någonting nytt. Företagets stora bidrag ligger på ett helt annat plan. Det är det vanliga vad gäller Google: dess gigantiska databaser. Företagets kartläggning av den bebodda delen av planeten jorden ger användaren någonting intressant att titta på genom glasögonen. Detta kanske varit den pusselbit som saknats för ett genombrott för smartglasögon?

Många tycks tro det. För företaget har snabbt fått en svans av efterföljare. Tekniskt har de flesta valt samma plattform som Google: mjukvarubasen är Googles operativsystem Android och skärmtypen är ett prisma som speglar bilden in i ögat – samma teknik som används i mikroprojektorer.

Däremot finns en stor variation i idéer om vad smartglasögon egentligen ska användas till.

Läs också vad de etabablerade svenska aktörerna Penny och XM Reality har att säga om den nya utvecklingen.
 

Steve MannDet här är smarta glasögon
Gammal idé, pånyttfödd
med Google
Den nya generationen smarta glasögon använder i stor utsträckning samma komponenter som smarttelefoner. Fast utan modem och med skärmen placerad framför ögonen.

De frigör händerna vilket är idealiskt för exempelvis matlagning – receptläsning är en av de funktioner Google tagit fram för Google Glass. Aldrig mer mjöl på tangentbordet eller fett på pekskärmen.

Smarta glasögon var en av de stora trenderna på konsumentelektronikmässan CES i Las Vegas i år – alla undrar om de ska bli den stora bärbara produkten efter mobiltelefoner?

Sportutövare, friluftsmänniskor, kirurger, piloter, seglare, skateboardare, turister och gamers – det är några av de grupper som skulle kunna ha en tydlig nytta av en datorskärm framför ögonen. Glasögonen kan presentera turistattraktioner, kurs, hastighet, höjd över havet, sms och så vidare.

Googles marknadsföring består i stor utsträckning av fartfyllda scener som människor av det här slaget spelat in på den HD-kamera som är monterad på glasögonen.

I idealfallet uppstår en symbios mellan bäraren och glasögonen.

–  När du sätter in kontaktlinser upplever du snart som att det är du som har perfekt syn. Likadant är det med Google Glass – det känns som att Internet och glasögonens funktioner är en del av dig, säger en entusiastisk recensent.

Google är långtifrån först med smarta ögonglas – de fanns på CES redan 1987. Så det är lite orättvist att alla smartglasögon som lanseras just nu – och det är många – får mediarubriken ”utmanar Google Glass”.

Å andra sidan erkänner alla att Googles marknadsföring gett tekniken en nytändning.

–  Vi är glada över Googles lansering, säger Erik Lundström, grundare av svenska Penny som utvecklat smartglasögon för industriellt bruk sedan 2005.

– Vi har kämpat i åratal för att visa att den här typen av teknik kan vara användbar.

Hårdvaruutvecklingen har stadigt förbättrat förutsättningarna för smartglasögon vad gäller rörelsesensorer, positionering, sensorer och processorkraft för tillämpningar, gesttolkning, rösttolkning och bildbehandling.

Dessutom öppnar Google för en massmarknad. Företaget har valt att satsa på enkel, relativt billig teknik. Utvecklingsexemplaren kostar visserligen 1500 dollar, men den färdiga produkten kommer Google att kunna sälja för mindre än 300 dollar med god vinstmarginal – givet att komponentlistan ännu är densamma när produkten lanseras skarpt.
Teardown Google GlassTekniken fanns färdig
Så valde Google bågar och glas
Det här är hårdvara och mjukvaran i Google Glass. Men företagets stora bidrag har inget med den att göra.

Google Glass kör operativsystemet Android på en 1,2 GHz Omap 4430-processor (Cortex A9). Glasögonen har Wifi, Bluetooth, micro-USB, accelerometer, gyro, kompass och närhetssensor. Plus en kamera som kan spela in 720p och hörlurar som utnyttjar benledning.

Däremot saknar den GPS och mobilmodem. Så för att kunna användas fullt ut måste den kopplas till mobilen i fickan – Iphone eller Android går lika bra.
 
För optiken har Google satt en viss Mark Spitzerrag: till chef. Han utvecklade den på 90-talet i sitt företag Microoptical som konkursade år 2008. Google köpte patenten av Foxconn som i sin tur fick kontraktet för att tillverka Glass, i Santa Clara.

”Tillräckligt bra” beskrivs optiken som, och den är ett av skälen till att glasögonen blir förhållandevis billiga.

En projektor skjuter från sidan in bilden i ögat via ett prisma som också släpper igenom ljus framåt. Användaren ser en liten rektangel på 640 x 360 punkter som upptar 14 grader av synfältets totalt 120 grader.

Google Glass ger i likhet med de flesta smartglasögon som lanseras nu ingen totalupplevelse över ett stort synfält. Den fungerar snarare som en liten anslagstavla som man kan snegla på vid behov. Skärmen sitter upptill vilket är en ovanlig placering. Nedtill brukar anses mer ergonomiskt.

Skärmen är av samma sort som används i picoprojektorer. Den kostar cirka 25 dollar och kommer från taiwanesiska Himax, vars kurs steg med flera hundra procent när detta blev känt.

I skärmen får användaren bland annat textåterkoppling på användargränssnittet, som är röst- och pekstyrt. Man knackar och gnider på skalmen i en teknik levererad av Synaptics.

Vanliga Android-appar är sällan användbara för Glass. Google har istället lagt in specialversioner av sina egna appar. Dessutom utvecklas appar av tredjepart.

En av dessa tredjepartsappar varnar förare som håller på att somna vid ratten – det är en smart användning av gyron fästa vid huvudet. En annan app filmar och klipper ut området som finns bakom skärmen – och byter ut innehållet. Tekniken används i demos för att översätta text i skyltar i realtid.

Det enda som Google försökt förbjuda – utan framgång, kan tilläggas – är appar som gör ansiktsigenkänning. Smarta glasögon har ända sedan de dök upp på 80-talet uppfattats som påträngande och detta är ett stort hinder mot tekniken, vilket pionjärer som Steve Mann kan vittna om. Den aversionen vill Google inte underblåsa.

Om du tittar på filmerna som spelats in av Google Glass-pionjärer ser du många människor som stelnar till eller försöker gömma sig för kameran. Det finns till och med ett nedlåtande uttryck – glasshole – för bärarna.

Googles största egna bidrag till konceptet smartglasögon har inget med Google Glass i sig att göra, utan ligger i en helt annan del av pusslet – nämligen i företagets databaser.

Geolokaliserade data för navigering, shopping, turism och så vidare, kan vara precis den typ av hjälp som smarta glasögon behöver för att bli tillräckligt nyttiga för att få ett brett genomslag.

Den typen av databaser fanns inte före Google och de ändrar förutsättningarna.

–  Något man förbiser är kostnaden för att skapa den information som skall visas i glasögonen. Att Google satsar beror på att de redan har så mycket användbar information. Augmented reality blir ett medium för att få ut den på gatan, säger Niklas Rengfors på XM Reality, som gör smartglasögon för industrin.
VuzixGoogles konkurrenter
Nya stjärnor,
gamla rävar
På CES kom en ny drös och de fortsätter att dyka upp – konkurrenter till Google Glass. Den mest omtalade just nu är amerikanska Vuzix.

Vuzix har fördelen av erfarenhet och att redan ha existerande produkter på marknaden.

– Vi skrattar, säger Dan Cui, affärsutvecklingschef på Vuzix åt det faktum att Google Glass får all uppmärksamhet just nu.

–  Vi är de enda som har en kommersiell produkt. Du kan köpa den hos oss nu. Eller du kan gilla oss på Facebook och kanske få en gratis.

Vuzix motsvarighet till Glass kostar just 1000 dollar – vilket är dubbelt så mycket som utlovades före lanseringen. Den kör Android på en Omap4430 och har en 240 x 400-skärm som täcker 15 grader av synfältet.

Det finns fler som utvecklar prismaglasögon som kör Android. Taiwanesiska Oculon och dess 720p-prismaögon ska kosta 500 dollar. Recon Jet inriktar sig på sportaktiviteter och ska ta 600 dollar för en variant med 240 x 400-skärm.

Också Lumux och Optinvent har smartglasögon som kör Android.

Japanska Epson använder inte prisma i sina glasögon Moverio BT-200. Istället har man monterat två 960 x 540 punkters genomskinliga skärmar rakt över glasen. De täcker en stor del av synfältet.

Dessutom sitter inte processorn i glasögonen, utan i en extradosa som också används för pekstyrning.

Även Atheer Labs har intelligensen i en separat enhet.  I demonstrationer styrs den av en vanlig joystick. Men företaget lovar att den färdiga produkten ska använda geststyrning.

Atheer Labs lovar överhuvudtaget många saker, inklusive avancerad augmented reality. Det finns förstås anledning att vara skeptiskt mot nylanseringar med stora löften till dess att produkterna verkligen levererats.

Amerikanska Laforge tycks ha bägge fötterna på jorden och har ett genomtänkt koncept – prismaglasögonen Icis visar helt enkelt upp notiser som skickas från smarttelefon via Bluetooth. Man har ett eget programgränssnitt för att skapa notiserna. Också kamera, mikrofon och högtalare finns i glasögonen. En betaversion ska komma i sommar. Glasen är synslipade.

VuzixItalienska Glassup och franska Laster lanserar liknande produktidéer. 350 dollar på Kickstarter ger dig en omonterad Seethru från Laster i april. För 400 dollar får du en färdigmonterad i juni.

Också Japanska Telepathy One måste kopplas till smarttelefon för att fungera. Den har kamera och prismaskärm och tanken är att den ska användas för att skicka ljud och bild i realtid mellan användare för att – i närmast poetisk mening – överbrygga avståndet mellan dem.

Också i Epiphany Eyewear ligger fokus på filmning och fotografering. Det handlar om ett par chica solglasögon, och bilderna och filmerna som spelas in är tänkta att delas på Facebook, flickr och andra sociala media.

Om man bara tittar på foto-funktionen kan man kanske också se svenska Narrative som en sorts konkurrent. Företagets kamera monteras i kläderna och gör inte någonting annat än att ta ett kort var trettionde sekund.

En annan minimalistisk produkt – Ion – har reducerat bort skärmen ur konstruktionen och låter användaren programmera händelser av olika slag att associeras till en egen färg, som levereras av en diod. Glasögonen extraknäcker också som fjärrkontroll till en smarttelefon för exempelvis fotografering.

Ett annat specialiserat par smartglasögon är Orcam – ett synhjälpmedel. Det är en kamera som fästs vid vanliga glasögon och läser upp vad den ser – vad bäraren pekar på eller vad som finns i närheten.

Ännu mer specialiserade är Evena vars glasögon bärs av sjuksköterskor och visar dem var venerna flyter i armen så att de vet var de ska sticka in nålen.

Båda är koncept som smartglasögonpionjären Steve Mann skulle gilla. Han ser smartglasögon som något vi bär för att förstärka våra sinnen. Steve Mann har släpat omkring på smartglasögon sedan 80-talet och ser fram emot att få sällskap på gatorna – han hoppas Google Glass ska vänja folk.

MetaI somras rekryterades han av Meta som gör en av de kraftfullaste och dyraste satsningarna – Meta Pro för 3 000 dollar. Glasögonen lånar man från Epson Moviero men man använder 1 280 x 720-skärmar och en pc-processor, Intel Core i5, i vilken man kör Steve Manns egna algoritmer för AR (augmented reality – bild och verklighet flyter ihop framför ögonen).

Något som ökar trovärdigheten för Meta är att det faktiskt kan visa upp fungerande AR-demonstrationer. Produkter ska komma i sommar.
PennySvenska Penny:
Inget hot mot oss
Svenska Penny är en etablerad smartglasögonmakare och anser sig överträffa Google tekniskt på varje punkt.

Penny tillverkar smartglasögon för bland annat larmmyndigheter och militär. Kunderna utvecklar sin egen mjukvara.

Företaget toppade Red Herrings lista över lovande företag år 2009. År 2011 pekades glasögonen ut av Svenska Institutet som en landets hetaste innovationer.

Frågan om svenska Penny känner sig hotad av Google Glass kommer tillräckligt ofta för att företaget ska ägnar ett kapitel i sina finansieringsprospekt att bemöta den.

Penny gör en poäng av att den optiska teknik Google valt är teknik som Penny själv provat och valt bort för flera år sedan, bland annat eftersom den inte kan lägga skärmen i ögats siktlinje vilket professionella användare kräver.

Tekniskt anser man sig överlägsen Google.

Pennys grundare Erik Lundström beskriver Google Glass – lite elakt, erkänner han – som att tejpa fast en vanlig smarttelefon på tinningen och snegla på den.

Erik Lundström– Fast de har tryckt in den i en stilig båge!

Det kan man inom parentes tacka en svensk industridesigner för – Isabelle Olsson heter hon.

Googles teknik ger ett synfält på 14 grader.

– När vi lanserade lösningar med 22 graders field of view år 2008 fick vi klagomål på att det var för smalt.

Pennys lösning ger 47 grader.

Google använder LCOS-skärm medan Penny använder Oled vilket betyder att Penny slipper använda bakljus och därmed kan få en helt genomskinlig bakgrund till exempelvis text på skärmen.

Mot Googles 640 x 360 punkter ställer Penny 873 x 500 punkter.

Erik Lundström tycker dessutom att Googles lansering kommer för tidigt.

– Det finns inte tillräckligt med mjukvara ännu. Folk kommer att bli besvikna.

Men kanske är det snarare Penny som utmanar Google?

Företaget planerar nya produktsläpp och den enklaste kategorin är potentiellt avsedd för konsumentmarknaden.

Inte mindre än fyra modeller hoppas företaget släppa i år. Kanske sex. De fyra är färdiga för massproduktion och Penny söker finansiering.

En Basic-familj är inriktad på konsumentmarknaden. Den måste kopplas till en smarttelefon och är i princip bara en skärm utan sensorer eller användargränssnitt.

Familjen Extended har en inbyggd smarttelefonplattform. Och familjen professional använder en pc-processor.

Pennys teknik rider inte på mobilvärldens teknik till skillnad från nästan alla smartglasögonlanseringar just nu. Processorn är inte en Arm utan en av Microchips 32-bitars Mipsprocessorer. Och app-plattformen är Pennys egen.

Inget av de stora mobilföretagen har hittills mött Googles lansering av Glass. Men Penny säger sig ha möten med Samsung och föra samtal om konsumentmarknaden och om investeringar.

Varför är Samsung intresserad av er?

– De har ingen egen teknik och köper upp vad de kan just nu, säger Erik Lundström.

Samsung har ”bara” sålt sin smarta klocka i 800 000 exemplar – och det är de inte nöjda med, rapporterar Erik Lundström.

Smarta glasögon – är det framtiden?

–  Wearable systems tar över. Telefonuren är en gammal lösning. Varför ska man fortsätta med den? Allt som gör att man får händerna fria är framtiden.
 
XM RealitySvenska XM Reality
Ger dig extra armar
XM Reality i Linköping är måttligt intresserat av konsumentmarknaden. Det hoppas istället rida vidare på ett växande intresse för augmented reality i industriella tillämpningar.

XM Realitys smartglasögon används i en systemlösning för så kallad remote guidance. Det innebär att en person på plats agerar förlängda armar åt en uppkopplad expert. De pratar med varandra och framför allt ser de samma videoström – expertens händer klipps in ovanpå en videofilm från platsen och visar vad som behöver göras.

Analysföretaget Gartner pushar i en färsk rapport för att augmented reality-teknik (AR) av just detta slag idag nu är mogen för att tas i bruk. Den boder kunna höja produktiviteten, användas för utbildning, förenkla rutiner, underlätta samarbete, med mera.

Appar i alla ära, men det finns en gräns för deras flexibilitet. XM Reality experimenterade med att ge vägledning via smartglasögon utan inblandning av mänskliga experter.

Niklas Rengfors– Man får samma typ av problem som man hade när man med stor entusiasm började experimentera med så kallade expertsystem på 1990-talet – det blir inte tillräckligt flexibelt och klarar inte oväntade situationer, säger Niklas Rengfors på XM Reality.

– Inom sjukvård och vid industriell service måste man kunna hantera även oväntade händelser.

Konceptet remote guidance borde kunna fungera även i konsumentsammanhang, påpekar Niklas Rengfors.

– När man går och handlar, plockar svamp eller när man får fel på bilen ute på vägen.

Men företaget har inga planer på att ge sig in i konsumentmarknaden.

–  Vi ser en framtida konsumentmarknad men tror att vi där kommer att få mycket konkurrens. Vi tror att det finns en intressant marknad för enklare appar men vårt huvudspår är att bygga mer kvalificerade lösningar för industrin.

Inom det området anser sig företaget ha ett försprång. Där finns krav på robusthet, tillförlitlig kommunikation under svåra förhållanden – till exempel via satellit och över låg bandbredd – och systemanpassning som de flesta smartglasögonlösningar som lanseras idag inte ligger i närheten av att kunna uppfylla.

– Vi ligger långt framme i och med att våra glasögon redan säljs och används på industrimarknaden.

Företaget skulle i princip kunna anpassa sin mjukvara för konsumentglasögon. Men Google Glass och andra prismaskärm-ögon passar dåligt eftersom bäraren och experten inte skulle se samma saker.

– Glider glasögonen lite åt något håll pekar experten på fel sak och han ser inte om han pekar på rätt ställe.
MER LÄSNING:
 
magasinet

236
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)