JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Smarta förpackningar, sensormoduler, hyllkantsetiketter och konsumentelektronik är några tänkbara tillämpningar för Göteborgsföretaget rdots energisnåla och böjbara display. Den tillverkas med samma billiga tryckteknik som den här tidningen även om papperet är utbytt mot plast och färgen är ledande.

Elektroniktidningen skrev om rdot för ett drygt år sedan. Företaget är en avknoppning från Chalmers för att kommersialisera forskning från Institutionen för tillämpad ytkemi. Det handlar om billig tryckteknik som ger reflektiva färgskärmar, alltså skärmar som kräver en bra allmänbelysning och fungerar på samma sätt som böcker eller tidningar.

Under året som gått har dock affärsplanen ändrats radikalt. Utvecklingen av den egna skärmtekniken fortsätter visserligen på Chalmers men fokus ligger numera på betydligt enklare segmentskärmar som utvecklats av forskningsinstitutet Acreo i Norrköping.

– Vi har jobbat länge med Acreo och de har kommit mycket närmare en kommersiell produkt. Sen finns det likheter med vår teknik även om deras är lite enklare, säger Felix Karlsson som är vd på rdot.

Det handlar om en skärmteknik som forskningsinstitutet utvecklat i samarbete med universitetet i Linköping under många år. Skärmarna kan ha en eller flera färger och designas för att visa exempelvis siffror, bokstäver eller tecken. De liknar därmed LCD-baserade teckenfönster eller sjusegmentsdisplayer som kan visa om en apparat är av eller på, visa siffror och bokstäver eller om ett tröskelvärde passerats. Skärmen kan också fungera som äkthetsintyg eller markera om en förpackning öppnats.

Rdot satsar nu på att få igång försäljningen. Bland annat var företaget med på konferensen Display Week i San Francisco i maj.

– Det ser lovande ut. Det finns bara en till aktör som gör något liknande. De har inte lyckats skala upp sin produktion och har därför problem med kostnaden, säger Felix Karlsson och tillägger:

– Vi jämförde våra produkter på mässan och jag tycker att vår optiska prestanda är bättre. 

Även om priset och den låga energiförbrukningen i kombination med att den är tunn och böjbar är starka argument finns det fler fördelar. Tillverkningstekniken gör det möjligt att använda baksidan av bäraren som ett enkelt mönster­kort. Där kan man montera halvledarkretsar, sensorer och några passiva komponenter för att ­skapa ett komplett system.

Företaget har tagit fram ett armbandsur som visar på möjligheterna.

Är man lite mer visionär går det att byta ut vissa av de diskreta komponenterna mot tryckta dito, exempelvis batterier och sensorer.

För att kunderna ska förstå var segmentdislayen passar har rdot tagit fram ett utvärderingspaket som började säljas i somras. Det innehåller bland annat en sjusegmentsdisplay, en display som visar ”OK” när den är påslagen och displayer med streck och fyrkanter som kan tändas individuellt.

Priset ligger på 450 euro och satserna har skeppats till kunder i olika branscher över hela världen.

Hittills har företaget klarat sig på pengar från olika kundprojekt och försäljningen av utvecklingspaketen i kombination med pengar från Vinnova och andra forskningsfinansiärer.

– Vi kikar på riskkapital men det är mer för att accelerera processen än för att överleva.

Hur mycket det handlar om är inte spikat, det beror bland annat på vilken typ av finansiär som nappar.

Rdot har idag tre heltidsanställda plus att tre personer arbetar på Chalmers med utvecklingen av den egna skärmtekniken. Till det kan adderas några personer på Acreo som är inblandade i produktifieringen.


Ark eller rulle


Kostnaden för att tillverka en segmentskärm kan bli så låg som några tiotals ören per ­kvadratcentimeter men då krävs ­volymer på en halv miljon enheter per år. 

– Vi kan konkurrera prismässigt med de ­billigaste LCD:erna som är reflektiva, säger Felix Karlsson.
Värt att komma ihåg är att det finns en startkostnad för att ta fram maskerna. Den ligger mellan 50 000 och 150 000 kronor beroende på hur många lager det ska vara och om man kör i en enklare arkmaskin (ofta kallad sheet-to-sheet) eller volymmaskin med rulle-till-rulle.

I bägge fallen trycks ett lager i taget var­efter masken som skapar mönstret byts liksom det bläck som ska över­föras till bäraren.

För produktionen används de tryckpressar som finns på Printed Electronics Arena i Norrköping men om volymerna går upp finns möjligheten att nyttja den betydligt större tryckpress som Thin Film lämnade kvar i Linköping och som numera drivs som ett foundry under namnet Consensum Production.

Idag går det att få segmenten i rött, grönt och blått men fler färger är under utveckling. Det pågår också ett projekt för att skapa en flerfärgsskärm baserad på små RGB-segment eller bildpunkter. Dessa är betydligt större än i en datorskärm men tanken är att man ska vara på lite större avstånd från skärmen än när man sitter vid skrivbordet, då kommer den att upplevas som en ”riktig” skärm.

– Grafiska skärmar är vår långsiktiga ­strategi men på kort sikt är huvud­fokus ­segmendisplayer.

Varje segment i skärmen kan ha en sida på 0,5 till 100 mm. Den undre gränsen sätts av trycktekniken där varje nytt lager ska passa med de tidigare. Går man under en halv ­millimeter i sida riskerar yielden att bli för låg.

Displaysegmenten är bistabila. De aktiveras genom att man ger en kort spänningspuls, från cirka 50 ms till några sekunder. Sedan behåller de färgen upp till 24 timmar beroende på hur de byggts upp.

– 24 timmar passar en digital prislapp som ska uppdateras en gång per dag. Det ger extremt låg energikonsumtion, säger Felix Karlsson.

I andra ändan av spannet går det att skapa segment som kan uppdateras med 10 Hz.

Displayen designas på olika sätt beroende på tillämpning. Exempelvis kan man skippa de sista barriärfilmerna som skyddar den från omgivningen för att få ett så lågt pris som möjligt. Nackdelen är att livslängd då blir kortare. 

Om man istället gör skärmen så bra som möjligt är det inga problem att klara 300 000 cykler, det vill säga omslag från ingen färg till färg. Därefter börjar kontrasten att degradera.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Det kan jämföras med exempelvis kravet på hylletiketter med LCD-displayer som ligger på 20 000 cykler.

Tilläggas kan att lagring inte är något problem, skärmen åldras inte när den inte används.

ANNONS:

Oktoberchansen

Vill du ha en Raspberry Pi – den populära enkortsdatorn från Farnell element14?
    Vi delar ut tio Raspberry Pi 3 Model B+ bland de som tecknar en ny prenumeration på Elektroniktidningen under september och oktober. Även trogna prenumeranter som förnyar sina uppgifter kan delta i kampanjen.
    Farnell element14 sponsrar kampanjen, som pågår fram till midnatt den 31 oktober.
    OBS glöm inte att kryssa i rutan för nyhetsbrev för att kunna vara med i utdelningen!
Prenumerera och delta!
MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)