JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Under ledning av Chalmers inleds en offensiv svensk satsning inom kvantteknik med ett forskningscenter döpt till Wallenberg Centre for Quantum Technology. Cirka 50 forskare ska rekryteras inom ramen för det tioåriga forskningsprogrammet, som drar igång vid årsskiftet.

Det investeras kraftigt inom kvantteknik världen över – i USA, Kanada, Japan, Kina och EU, som startar ett vetenskapligt flaggskepp på området år 2019.

– Genom att satsa på långsiktig kompetensuppbyggnad och att attrahera de bästa unga forskarna kan vi på sikt sätta Sverige på kvantteknologikartan, säger Peter Wallenberg Jr, i ett pressmeddelande.

Bakom den svenska forskningssatsningen står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW), som bidrar med 600 miljoner kronor. Till detta kommer ytterligare medel från industrin, Chalmers och andra universitet, vilket ger en total budget på närmare en miljard kronor.

Pengarna ska finansiera ett nytt forskningscentrum Wallenberg Center for Quantum Technology, förkortat WACQT. På svenska heter det Wallenbergcentret för kvantteknik. Det är en nationell excellenssatsning, som Chalmers står som koordinator för.

Centret kommer att ha tre inriktningar – kvantdatorer, kvantsensorer och kvantkommunikation.

Förutom Chalmers ingår ytterligare två noder, en på KTH och en vid Lunds Universitet.

Gunnar Björk, professor i fotonik på KTH, leder satsningen inom kvantkommunikation, professor Stefan Kröll på Lunds universitet koordinerar området kvantsensorer, medan Chalmers som nämnts leder satsningen kring datorerna.

Likt Google och IBM – som också satsar på kvantdatorer – har Chalmers valt att basera sin forskning på supraledande kretsar som försätter enstaka fotoner i kvanttillstånd.

– Vårt mål är en fungerande kvantdator med åtminstone hundra kvantbitar, säger Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik vid Chalmers, som leder satsningen.

Kvantbiten är kvantdatorns minsta byggsten. Den bygger på helt andra principer än dagens datorer.

Att koppla ihop många kvantbitar är relativt lätt, men att ha kontroll på kvantbitarnas tillstånd är svårt. Forskarna menar att det om det lyckas så går det att hantera enorma mängder information med relativt få kvantbitar.

– En sådan har långt större beräkningskraft än dagens bästa superdatorer och kan exempelvis utnyttjas för att lösa optimeringsproblem, avancerad maskininlärning, och tunga beräkningar av molekylers egenskaper, tillägger Per Delsing.

På sikt tror forskarna att det är sannolikt att delar av Wallenbergcentret för kvantteknik kommer att växa ihop med en annan satsning KAW gör på artificiell intelligens (AI).

– Forskarna vill gärna att kvantdatorer blir självlärande. Så den delen av AI är största intresse, säger Gunnar Björk, som tillägger att även transportforskning och datortrafik över nätverk skulle kunna optimeras med hjälp av kvantdatorer.

MER LÄSNING:
 
magasinet

230 elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)