JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Intel släpper ett neuronnätschip som har ännu större likhet med biologiska neuronnät än de chips Intel tidigare släppt. Detta så kallade neuromorfa chip är inte kommersiellt utan kommer att delas ut bland forskare från och med första halvåret 2018.

Intel lägger ytterligare ett neuronnätschip till högen av alla de som presenteras just nu. 

Intels chip, Loihi, sticker ut i mängden genom att vara neuromorft, vilket betyder att det eftersträvar en djupare likhet med biologiska neuroner. 

Medan andra chips som just nu produceras – även av Intel – har som syfte att köra neuronnätsalgoritmer i kommersiella tillämpningar, ska Loihi användas av forskare.

Ännu mer lik en hjärna

Artificiella neuronnät har ökat dramatiskt i popularitet under de senaste åren på grund av stora framsteg i att tillämpa djupa  neuronnät på mönsterigenkänningsproblem, som tolkning av ljud och bild.

Neuronnäten har följt den numera klassiska utvecklingsstegen när nya beräkningsuppgifter dyker upp, att först ha exekverats på CPU:er, DSP:er, GPU:er och FPGA:er, och till sist nu på specialsydda chips och IP-kärnor. Sådana neuronkärnor sitter i Apples telefonchip A11 Bionic och i Huaweis Kirin 970.

Forskare började utforska artificiella neuronnät på 40-talet  dels som plattform för beräkningar och dels för att förstå hjärnan.

När Intel nu introducerar en neuomorf kärna talar Intel mycket om plasticitet och adaptivitet – att kunna fortsätta inlärningen i neuronkärnan på plats istället för att som idag ladda det med nät som tränats i servrar. 

Andra bilogiska egenskaper som Loihi efterhärmar är att neuronerna arbetar asynkront och skickar sekvener av strömpulser till varandra istället konventionellt kodade digitala data. Dessutom lagras kopplingarnas tillstånd lokalt i neuronerna vilket betyder att arkitekturen inte har en flaskhals i form av trafik till RAM-minne.  

Ett Loihichip innehåller 130 000 neuroner och 130 miljoner kopplingsvägar mellan dessa neuroner. 

Det arbetar asynkront och kan koppla sina neuroner i olika topologier, bland annat sådana som är glesa, hierarkiska och återkopplade. 

Till skillnad från hur neuronnät fungerar i tillämpningar idag, kan parametrarna i Loihis nät trimmas under drift.

Loihi tillverkas av Intel själv, i 14 nm.

Intel köpte år 2016 Movidius och dess mer konventionella neuronnätsarkitektur Myriad. Nyligen släpptes det första Intel-stämplade Myriadchipet.

Dessutom utvecklar Intel sannolikt – eller har redan utvecklat – chips med en neuronnätsarkitektur från ett annat uppköp, Nervana. Också Intels Altera-chips, liksom Xeon phi-chips används för beräkningar i artificiella neuronnät

Neuromorfa chips är just nu främst av intresse för universitet och forskning. 

Neuromorfa arkitekturer tävlar inte i någon större utsträckning mot konventionella neuronchip om tillämpningar. Inte än i alla fall. Det första undantaget dök kanske i mitten av september, då Brainchip stack ut hakan med en kommersiell FPGA som påstods ha samma prestanda som GPU-accelererad bildigenkänning på en sjundedel av energin.

Eller så kom det första undantaget redan på 90-talet då fransmannen Guy Paillet introducerade ett chip byggd på en neuronnätsarkitektur kallad RBF (Radial Basis Functions) och som han själv och andra klassat som neuromorf.

Det finns tillämpningar där de hans chip fungerat utmärkt ett decennium. I september släppte han en Intel Curie-kompatibel modul kallade Neurotile med en eller två exemplar av hans RBF-chip NM500.

 

 

MER LÄSNING:
 
magasinet

230 elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik
Anne-Charlotte
Sparrvik
+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)