JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. ”Linux för Autosar” från Göteborg
Inbyggnadskonsulten Arccore (ArcCore) har släppt alla sina andra uppdrag för att fokusera på en idé som visat sig riktigt lönsam – att implementera fordonsmjukvarustandarden Autosar i form av öppen källkod.
DETTA ÄR AUTOSAR
Lås, larm, sladdhävning och fönsterhissar – nästan alla funktioner i en modern bil styrs av mjukvara. Autosar är ett standardiserat mjukvarugränssnitt för sådana komponenter. Det ska skapa kompatibilitet mellan hårdvaruplattformar, leverantörer och fordonsmodeller. Vilket i sin tur underlättar exempelvis återanvändning, systemkonstruktion, portabilitet och marknadskonkurrens.

Autosar är idag etablerad som standard. Flera tillverkare har fordonsmodeller på marknaden som innehåller en mix av nyutvecklade Autosar-styrenheter och gamla styrenheter. Och snart lanseras det första fordonet som uteslutande byggt mjukvarusystemet i linje med Autosar.

Alla europeiska och amerikanska fordonstillverkare har produkter baserade helt eller delvis på Autosar, eller åtminstone tydliga produktutvecklingsprojekt i luften. I Kina och Japan finns lokala initiativ för att ta fram varianter på Autosar anpassad efter lokala behov.

Arccores plattform Arctic Core följer Autosar 3.1-standarden och snart Autosar 4.0. Dessutom saluför företaget en fri utvecklingsmiljö på plattformen Eclipse, kallad Arctic Studio, med kommersiella tilläggsfunktioner för Autosarutveckling.

Version 3.2 och 4.0 betraktas som så pass kompletta att man kan basera styrenheter enbart på Autosar, medan tillverkare ofta behövt addera egna moduler till tidigare releaser av Autosar för att komplettera funktionaliteten
Mjukvaran – ett programpaket kallat Arctic Core – och kringtjänster till den, har snabbt blivit Arccores huvudprodukt.

– Vi har helt kunnat avveckla våra tidigare konsultuppdrag inom generell embeddedutveckling, säger Michael Svenstam, en av företagets delägare.

– Användare och kunder delar på kostnaden att utveckla produkterna vidare. För oss innebär detta att vi kan expandera snabbare, vilket i sin tur ger en mycket snabb utveckling av våra produkter jämfört med våra konkurrenter.

Arccore håller ett vakande öga på källkodsbidragen och upprätthåller en officiell kodbas.

– Vår egen kvalitetssäkring av det som releasas i vår stabila kodbas är kvalitetssäkrat på minst samma nivå som en closed sourceprodukt.

Intäkterna för 14-mannaföretaget kommer från licenser för mjukvarukomponenter, kundanpassningar, vidareutveckling av produkter och expertkonsulttjänster.

– Just nu bedömer jag att intäkterna fördelas som 15 procent embeddedlicenser, 15 procent verktygslicenser och 70 procent utvecklingsuppdrag och specialisttjänster.

– Men andelen licenser ökar och vår långsiktiga ambition ligger i en fördelning på cirka 60-40 för licensintäkter mot tjänster.

Arccore använder den idag vanlig modellen med dubbla licenser – samma kod kan användas både under öppenkodslicensen GPL och under en kommersiell licens – mot en licensavgift.

Licensen ger fördelen att du slipper dela med dig av din egen kod. Detta är av juridiska skäl extra viktigt på Autosarplattformen: till skillnad från Linux blir program som körs på Autosar tekniskt en del av plattformen och ärver licensen från den.

– Även bland våra licenskunder finns ett mycket stort intresse att stödja vidareutvecklingen av våra produkter. Vi erbjuds alltid sponsring av till exempel portering till nya MCU:er och utveckling av Autosarmoduler som vi ännu inte stödjer.

Arccore har licenskunder i bland annat Tyskland, Frankrike, Italien, Kina, Taiwan, och Sverige.

Mälardalens högskola är en annan användare, tillsammans med många andra akademiska institutioner, för forskning och utbildning.

Öppenkodsversionerna av Arccores mjukvara och verktyg har laddats hem 16000 gånger, huvudsakligen från de utvecklingscentra som finns inom fordonsutveckling. Bland användarna finns fordonstillverkare, underleverantörer och tjänsteföretag med inriktning på fordonsindustrin.

Wikipedia listar 15 implementationer av standarden Autosar – alla använder kommersiella licenser utom Arctic Core som använder öppenkodslicensen GPL, samma som Linux. Kanske har Arctic Core förutsättningar att bli en sorts standard för fordonselektroniken, som Linux blivit generellt för inbyggda system på 32-bitare?

Michael Svenstam har inga siffror för hur stor Arctic Core är idag.

– Vår förhoppning är att institut, typ VDC, skall göra marknadsbedömningar över storleken på marknaden Autosar – ur sådana siffror kan vi göra en mer rimligt grundad gissning.

– Vi ser ingen avmattning i antalet nerladdningar, utan snarare tvärtom. Än mer positivt för oss är att vi ser att användare som laddat ner, lärt upp sig inom Autosar med hjälp av våra open source-lösningar – och därmed utvärderat våra produkter – nu i en ökande grad hör av sig för att köpa våra kommersiella produkter.

Arccore startade sin verksamhet 2006 som konsult inom realtidsplattformar för inbyggda system, primärt inom fordon och telekombranschen.

Grundarna kommer från Enea. År 2009 lanserade företaget sin första Autosarprodukt.

En del av produktutvecklingen ligger hos en partner i Asien, men enligt Michael Svenstam är detta inte för att sänka kostnader.

– Vårt primära mål är att tillsammans med vår partner bygga upp kunskap om krav och behov i asiatisk fordonsindustri. Genom vår asiatiska partner har vi alltså en etablering även i denna för oss viktiga marknad.

Autosar specificerar bland mycket annat ett komplett realtidsoperativsystem (rtos).

– För oss som arbetat i många år med rtos-utveckling var utmaningen att utveckla ett effektivt rtos rimlig. Det var den komponent vi började med 2006 varför den idag har fått mycket drifttid och också utsatts för flera förbättringsprogram under åren som gått.

Michael Svenstam kan inte berätta om kunder.

– Mycket i fordonsvärlden är konfidentiellt – inte minst pågående utveckling. Vi har en kund som är i serieproduktion med våra embeddedprodukter, två kunder som räknar med att gå i serieproduktion i år och tre kunder som planerar serieproduktion nästa år. Och flertalet kunder har prototyper i år.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)