Ett stort steg inom organiska minnen har tagits i Japan. Forskare vid Tokyos Universitet säger sig ha utvecklat ett ickeflyktigt minne som kan byggas in i organiska material som plast och gummi. För att demonstrera tekniken har de integrerat 676 minnesceller med en trycksensor i gummi. Demonstratorn är tunnare än 700 µm och kan lagra tryckinformation i upp till en dag.

Utvecklingsarbetet har letts av professor Takao Someya.

– Nyckeln till att få plastminnet att fungera är ett isolationslager bestående av en polymer och metalloxid, säger han till sajten Technology Review.  

Överst på ett plastsubstrat placeras en transistor i metall. Hybridlagret, som Takao Someya nämner, är viktigt eftersom det isolerar metallgaten elektriskt från övriga delar. Gaten lagrar laddningen som tillförs då en spänning ansluts. En laddad alternativt en oladdad gate representerar en binär etta och nolla på samma sätt som hos ett vanligt flashminne. Ju bättre isolator är desto längre kan data lagras.  

Prestandamässigt ligger den organiska minnestekniken långt efter dagens kiseldito. Ett minne i plast kan skrivas och läsas uppåt 1 000 gånger, medan ett flashminne i kisel kan klara upp till 100 000 cykler. Minnesdensiteten är inte heller jämförbar.

Samtidigt är plast betydligt billigare än kisel vilket gör att minnena kan hitta nya användningsområden, som e-papper och sensoretiketter för engångsbruk.  

Foto: Science/AAAS