Skriv ut
Friskrivningsklausuler från komponentdistributörer eller andra underleverantörer från RoHS-direktivet kommer inte att accepteras av Kemikalieinspektionen. Det framförde inspektionens Göran Gabrielsson då han blev intervjuad på scenen på minimässan Blyfritt 2006.
När blyfrihetskonsulten Lars Wallin intervjudade Kemikalieinspektionens Göran Gabrielsson och Naturvårdsverkets Martin Påhlman om RoHS- och WEEE-direktiven framkom flera intressanta aspekter. Bland annat att KemI inte  har mer än 16 inspektörer och att det säljs mellan 50 och 100 miljoner kretskort i Sverige på ett år.

- Vi klarar att kontrollera att direktivet efterlevs. Vi kommer inte att behöva blanda in polisen och inte heller tror vi att någon kommer att hamna i fängelse, även om straffskalan för brott mot RoHS sträcker sig över böter till fängelse i upp till två år, sa Gabrielsson.

Någon "blypistol" som direkt avslöjar förbjudna ämnen eller annan teknisk utrustning som behövs för inspektionerna har KemI dock inte skaffat ännu. Men man räknar uppenbarligen med att investera ett par miljoner kronor för ändamålet.

Enligt Göran Gabrielsson kommer RoHS inte att bli ett särskilt stort problem för företagen. Han påpekade att "med sunt förnuft kommer man långt".

- Vi gör systeminspektioner där vi tittar på att företagen har system för kvalitetssäkring. Om vi inte är nöjda kan vi gå vidare med materialdeklarationer och i sista hand göra testa produkterna.

Samtidigt  underströk han noga att några friskrivningsklausuler från underleverantörer inte kommer att accepteras.

- Det är produktägaren som har ansvaret. Som produktägare bör man i så fall välja en annan leverantör, sa han.

Han var också tydlig när det gällde produkter som ligger på lagret den 1 juli, då direktivet börjar gälla.

- Är produkten färdig för försäljning före 1 juli så räknas det som att den är satt på marknaden, och därmed gäller inte kraven i RoHS. Även om den ligger på lager. Men om den inte är färdig för försäljning så är den inte satt på marknaden, och då omfattas den av RoHS när den väl blir färdig, konstaterade han.

Hans kollega Martin Påhlman på Naturvårdverket, som ansvarar för WEEE-direktivets genomförande, gav också en del intressanta besked. Bland annat om det register över alla produkter som omfattas av WEEE.

- Det kommer igång i slutet av april eller början på maj, berättade han.

I första vändan ska alla som omfattas av registret registrera sig. Sjäva insamlingen av data  kommer inte igång förrän i september vilket ger berörda företag ett par månaders frist för att ta fram de data som naturvårdsverket vill ha in. Anmälan ska ske retroaktivt från 13 augusti i fjol, då direktivet började gälla. Här uppvisade Påhlman viss självkritik.

- Vi kan ha varit otydliga på detta. Information har visserligen funnits på vår hemsida, men den läser ju inte alla varje dag, sa han.

Han räknade med att registrering och informationsinmatning i registret kommer att ta ett par månader. Och först därefter börjar tillsynsarbetet.

- I första hand blir det skrivbordstillsyn. Men vi kommer även att åka ut och kontrollera en del företag. Vi har fått några miljoner kronor i nya resurser för detta.

Pengarna kommer bland annat från den avgift som alla företag som omfattas av WEEE-direktivet ska betala till Naturvårdsverket. Hur hög den blir är inte klart men storleksordningen "någon tusenlapp" nämndes.

Avgiftten till Naturvårdsverket ska inte blandas ihop med kostnaden för återvinningen av produkterna som är betydligt högre för de flesta. För konsumentelektronik är det Elkretsen som sköter hanteringen och därmed tar ut en avgift av de företag som anslutit sig.

Anna Svärdemo Alander från Elektronikindustriföreningen var kritisk mot att WEEE-direktivet hade olika påbyggnader i olika länder, och att det var svårt att hitta information om allt detta. Påhlman förstod problematiken.

- Detta diskuteras mycket inom EU. Min förhoppning är att det löser sig, sa han.


Adam Edström
Per Henricsson