Det finns inte någon anledning att tro att elektronikindustrin kommer att avvika från sitt naturliga mönster. En alltför flitigt använd handbroms ger negativa effekter den dagen proppen går ur.
FPGA:an har länge varit en självskriven följeslagare till processorn i många inbyggda system. Den har tagit hand om beräkningskrävande uppgifter vilket gett huvudprocessorn möjlighet att ägna sig åt operativsystemet och betjäna användaren.
Om Hasse Alfredsson och Tage Danielsson varit på topp och gjort en uppföljare till filmsuccén ”Släpp fångarne loss, det är vår!” med den nya titeln ”Släpp ingenjörerna loss, det är vård!” hade det sannolikt blivit succé igen. Och definitivt en film med titel i tiden.
I det nya yrkesförberedande gymnasiet har elektronik fått stryka på foten. Det är förstås tråkigt, och en förlust för både branschen och morgondagens elever. Men egentligen var Skolverkets uppgift omöjlig att genomföra med de givna direktiven från regeringen.
Har du hört historien om amerikanen och japanen som är i djungeln och blir jagade av ett lejon? Japanen slänger sig ner och drar på sig löparskorna. Du är inte klok, säger amerikanen. Du kan inte springa ifrån lejonet. Nej, svarar japanen men jag springer fortare än du!
För oss som värnar om innovation, forskning, utveckling och högskolor var den nyss gångna valrörelsen en stor besvikelse. Dessa frågor, som ju handlar om hur vår gemensamma kaka kan bli större, kom helt i skymundan för skatter, välfärd och andra frågor som mer handlar om hur kakan ska delas.
Det blev ingen utlandsresa för familjen i somras. Som så många andra höll vi hårdare än vanligt i plånboken. Jag skyllde på krisen när en av sönerna frågade. – När tar krisen slut, blev hans följdfråga?
Med bara två veckor kvar tills portarna öppnas på mässan Electronix i Göteborg ser satsningen tyvärr inte ut att bli någon succé. Ambitionen att skapa något nytt och gränsöverskridande ser åtminstone inte från elektronikbranschens horisont ut att falla i så god jord som arrangörerna hoppats på.
Allt inom elektronik är inte elände - telekominfrastruktur kan vara det som får svensk elektronik genom den nuvarande krisen med Ericsson som det stora dragloket.
Turbulensen på världens finansmarknader har förstås skapat stor oro även i elektronikvärlden. Trots åtgärdspaket från både USA och andra regeringar är framtiden för kapitalmarknaden ännu svårare att förutsäga än någonsin. Likväl finns ingen anledning för den svenska elektronikbranschen att gripas av panik. Desto större skäl att se på fundamenta och mer branschspecifika indikatorer än tsunamivågorna efter de amerikanska bostadslånens mångmiljardmagplask.
Den senaste månaden har flera smala men högintressanta evenemang gått av stapeln i den svenska elektronikbranschen – Tillförlitlighet 2008 i Älvsjö, FPGA World i Lund och i Kista samt Multicore Days, även det i Kista. Alla lockade fler besökare än arrangörerna förväntade sig, och såväl FPGA World som Multicore Days ökade besökarantalen rejält jämfört med i fjol.
I Taiwan och Dubai satsar myndigheterna långsiktigt och konstruktivt på att bygga upp elektronikindustri. Sverige borde ha minst lika goda möjligheter. Men att tro på några grepp i den riktningen i höstens forskningsproposition torde tyvärr vara naivt. Om enprocentsmålet uppfylls får vi vara mer än nöjda.
Svenska staten drog in 2,1 miljarder kronor i den av Post- och Telestyrelsen, PTS, anordnade auktionen på frekvenser i 2,6 GHz-bandet för fjärde generationens mobil kommunikation. Auktionen är ett svenskt styrkebesked och visar att såväl myndigheten som operatörerna lärt sig en hel del från 3G-tiden.
Kinesiska Huawei har länge ansetts vara en lågprisutmanare inom telekomvärlden, med teknik knappt värd att räkna och en nationalitet som hotar hela västvärldens starka ställning. Istället är det namn som Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Lucent med flera som av tradition utpekats som seriösa konkurrenter, väl värda att dela på den växande telekomkakan.
“Houston, we've had a problem”. Den klassiska repliken från den 13 april 1970 sänder lätt kalla kårar längs med ryggraden. Besättningen i Apollo 13 skulle ”bara” upprepa Apollo 11:s framgångsrika resa till månen. Istället går det snett redan 58 minuter efter start.
Det är uppenbarligen tv som ska bli nästa stora grej för Ericsson. Köpen av Marconi, Redback, Entrisphere och i skrivande stund troligen även Tandberg Television pekar helt klart i den riktningen.
About / Advertise
I det nya yrkesförberedande gymnasiet har elektronik fått stryka på foten. Det är förstås tråkigt, och en förlust för både branschen och morgondagens elever. Men egentligen var Skolverkets uppgift omöjlig att genomföra med de givna direktiven från regeringen.
Med bara två veckor kvar tills portarna öppnas på mässan Electronix i Göteborg ser satsningen tyvärr inte ut att bli någon succé. Ambitionen att skapa något nytt och gränsöverskridande ser åtminstone inte från elektronikbranschens horisont ut att falla i så god jord som arrangörerna hoppats på.
Kinesiska Huawei har länge ansetts vara en lågprisutmanare inom telekomvärlden, med teknik knappt värd att räkna och en nationalitet som hotar hela västvärldens starka ställning. Istället är det namn som Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Lucent med flera som av tradition utpekats som seriösa konkurrenter, väl värda att dela på den växande telekomkakan.
Det är uppenbarligen tv som ska bli nästa stora grej för Ericsson. Köpen av Marconi, Redback, Entrisphere och i skrivande stund troligen även Tandberg Television pekar helt klart i den riktningen.
