Skriv ut
Jaakko Ala-PaavolaIndustriellt internet räknas som den fjärde industriella revolutionen efter ångmaskinen, det löpande bandet och den datoriserade automationen. Industriellt internet bygger på tekniker som trådlösa sensornät (WSN), sakernas internet (IoT) samt molntjänster och tillämpar dem på ett sätt som tillför industriproduktionen mervärde.
Industriellt internet bereder väg för en revolution av industrins affärsmodeller. Företagen säljer inte längre maskiner och apparater till varandra utan erbjuder maskinernas och apparaternas funktion som tjänster för vilka de tar betalt enligt användning eller kapacitet.

Ett skolboksexempel på detta är Rolls Royce som numera säljer ”varm luft bakom flygplanet” i stället för jetmotorer till flygplan. Debiteringen baserar sig på antalet flygtimmar. När produkten säljs i form av en tjänst har leverantören möjlighet att kontrollera värdekedjan under produktens hela livscykel. I fråga om flygplansmotorer omsätter underhåll och reservdelar mera än den egentliga försäljningen av motorer.

Debitering som utgår från användningen minskar beställarens ekonomiska risk, då de egna produktionskostnaderna kan relateras direkt till hur mycket som produceras. För att tjänsteleverantören ska kunna ta på sig risken för kundens produktion måste tjänstens nåbarhet maximeras och den tid som behövs för underhåll minimeras. Distanskontroll blir då en nödvändighet.

Vid kontraktstillverkning av elektronik betalar kunden vanligtvis endast för hela och levererade apparater. Bättre utbyte vid produktionen samt mindre behov av att reparera de tillverkade produkterna under produktionen möjliggör lägre marginaler vid prissättning av produktionen.

Synlighet i realtid i fråga om såväl själva produktionen som testningen av tillverkade produkter gör det lättare att förstå och förbättra både produktionsprocessens funktionsduglighet och förutsättningarna att tillverka produkten. Det är viktigt att hela produktionsprocessen integreras i distanskontrollen så att man upptäcker problem i olika produktionsfaser så tidigt som möjligt och kan ingripa effektivt i dem.

Genom att produktionsstyrningssystemet integreras i distanskontrollen blir det också möjligt att spåra en viss produkts hela tillverkningsprocess, från kretskortsämnena till färdig produkt. Således kan reparationer och omtestningar av enskilda delsystem spåras och behov av att utveckla produktionsprocessen och produktionsplaneringen bedömas.

Förändringar under en produkts livscykel utgör en avsevärd kostnadsfaktor inom produktionsunderhållet. Genom distanskontroll kan till exempel testparametrar automatiskt uppdateras i samband med att produkten ändras och således undviks behov av manuell systemuppdatering och onödigt resande. Också tillverkningen av en ny produkt kommer i gång snabbare.

Att samma information är synlig i realtid både i fabriken och hos den som beställer produktionen gör det möjligt för parterna att effektivt kommunicera med varandra. Avsikten är inte att skapa en mentalitet i form av ”storebror ser dig” utan snarare en attityd av ”tillsammans kan vi bättre”, där alla parter utfäster sig att utveckla verksamheten. Detta är också vad som iakttagits inträffa i praktiken.

När utnyttjandegraden i produktionsprocessens olika faser följs blir det möjligt att avslöja flaskhalsar och jämna ut produktionsbelastningen, till och med mellan olika underleverantörers fabriker. Sådan optimering kan inte utföras av en enskild fabrik eller underleverantör.

Jaakko Ala-Paavola
Teknikchef på Espotel Oy.
Skriver om aktuella teknikfrågor på sin blogg embeddedexperience.blogspot.fi.
Kategori: KRÖNIKA