Skriv ut
Adam EdströmANALYS  Nokias mobiltelefoner går åt som smör i solsken, men bakom de positiva siffrorna döljer sig hårdare press än någonsin inom såväl smartmobiler som de billigaste modellerna. Och en jättenedskrivning på 10 miljarder kronor i Nokia-Siemens gjorde att Nokia redovisar sitt första förlustkvartal på länge.
Nokia redovisade igår en kvartalsförlust på 9,4 miljarder kronor, att jämföra med en vinst på 11 miljarder motsvarande kvartal i fjol. Ändå har mobilförsäljningen gått riktigt bra. Det som tynger är infrastrukturen, Nokia har skrivit ner goodwillvärdet på det delägda dotterbolaget Nokia Siemens Networks till noll, och tagit en engångskostnad för detta på 9,3 miljarder kronor.

Nokia Siemens minskade sin omsättning till 28,5 miljarder kronor, ner 21 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan, och gjorde en förlust på 11,5 miljarder kronor. I fjol gjorde man en vinst på 10,5 miljarder. Bakom ligger en motvilja hos Nokia att ta de riktiga lågpriskontrakten, som i stället gått till i första hand Ericsson och Huawei. Båda dessa har större möjligheter att pressa marginalerna på sin hårdvara eftersom de har väl utbyggda serviceorganisationer där de kan ta igen på gungorna vad som går förlorat på karusellerna.

Nokia tror dock på viss ljusning inom infrastruktur. Bolaget har höjt sin prognos för den marknaden — tidigare trodde man att den skulle minska med 10 procent i år men nu har man reviderat den siffran till fem procent.

På mobilsidan går det betydligt bättre för Nokia. Visserligen minskade försäljningen jämfört med fjolåret med 20 procent, men räknat i antalet sålda mobiler var minskningen bara 8 procent. Och de 108,5 miljoner sålda mobilerna var en ökning med 5 procent jämfört med kvartalet innan. Jämfört med Sony Ericsson (länk) är de siffrorna imponerande. Noterbart är dock att jämfört med fjolåret har intäkten per mobil fallit från 750 till 630 kronor.

Likväl har Nokias mobiler ett par tuffa utmaningar framför sig. På den växande marknaden för smartmobiler möter man stenhård konkurrens. Visserligen är Nokias marknadsandel på smartmobiler kring 35 procent bara aningen under de 38 procent man håller på hela mobilmarknaden, men Apple och Samsung kommer med stormsteg och inte heller Sony Ericsson, Motorola eller LG tänker lägga sig platt här. Nokias kommande lanseringar av den Linuxbaserade smartmobilen N900 och relanseringen av N97 känns inte som ett helgjutet svar.

Underifrån ökar konkurrensen också. Nokia må ha ett starkt varumärke på många marknader, men lågpriskonkurrenter som ZTE, Huawei och andra mindre namnkunniga kinesiska aktörer pressar priserna hårt.

Dessutom finns ett slags identitetsproblem hos Nokia, och stora frågetecken kring vad bolaget är på väg att bli. Att "bara" fortsätta göra mobiler räcker inte. Satsningen på tjänsteportalen Ovi — svaret på Apples App Store — har knappast mötts med jubelrop. Visserligen har de första barnsjukdomarna åtgärdats vid det här laget, men antalet användare ligger långt efter Apple och ökar knappast i den takt som Nokia hoppats.

En annan tanke som Nokia flirtat med är att tillhandahålla banktjänster och mikrokrediter i u-länder. Tanken är onekligen intressant då 1,6 miljarder av de 4 miljarder människor i världen som äger en mobiltelefon alltjämt saknar bankkonto. Nokia har drivit ett pilotprojekt i Indien på området, och köpte nyligen företaget Obopay som enligt reklamen gör det lika enkelt att skicka pengar som att skicka ett SMS. Nokia har lanserat tjänsten "Nokia Money" som från och med nästa år ska börja fungera från alla mobiler — inte bara Nokias — och ha kopplingar till Mastercard och andra finansiella institutioner. Månne är det i gränslandet mellan mobiltelefoni och bankverksamhet som Nokia har sin framtid.