Skriv ut
ImageDet europeiska EuP-direktivet (Energy-using Products) fokuserar på eko-design, det vill säga konstruktion av energisnålare elektronik. Kan man öka verkningsgraden hos ett kraftaggregat till en persondator från 70 procent till 85 procent skulle energibesparingen för 100 000 persondatorer räcka till att försörja drygt 3 500 villor per år med elektricitet.
När det gäller kretskort så står tillverkningen av mönsterkorten för nästan hälften av energiförbrukningen. Vid tillverkningen av själva kretskortet är det omsmältningen som har överlägset störst påverkan, över 90 procent av växthuseffekten.

På grund av sin högre smälttemperatur ökar de blyfria SAC-lod energiåtgången vid omsmältning med ungefär 10 procent. För hela livscykeln (malmbrytning, metallrafinnering, lodtillverkning, lödning, återvinning etc) exklusive återvinning ökar energiåtgången med ungefär 14 procent. Omsmältningslödning är den process som mest påverkas av en högre smälttemperatur.

De kretskortstillverkare som har köpt nya ugnar har dock inte märkt detta fullt ut eftersom de nya ugnarna är så mycket mer energieffektiva än de äldre.

Andra lödprocesser påverkas dock inte lika mycket. Både blyfri varmförtenning av mönsterkort och blyfri våglödning sker vid
i stort sett vid samma temperatur som tidigare. Samma sak gäller handlödning där spetstemperaturen är i stort oförändrad. Orsaken är främst den utveckling av och investeringar i ny utrustning som skett men också att det tidigare användes högre temperatur än nödvändigt.

En konstruktion som fokuserar på låg energiförbrukning är den förändring som ger störst effekt men eftersom många av de produkter som omfattas av EuP-direktivet har en lång livslängd (till exempel kylskåp) så kommer konstruktionsförbättringar att ge effekt först på medellång sikt.

RoHS-direktivet medförde en hel del indirekta fördelar i form av utveckling av nya effektivare utrustningar, bättre kunskap, nya designregler, nya komponentkonstruktioner och så vidare. Med tanke på klimatfrågan blev RoHS-direktivet en het potatis på ett helt annat sätt än vad som var tänkt eftersom faktum kvarstår – övergången till blyfri lödning medförde en ökning av energiförbrukningen.

Ett alternativ är att introducera blyfria legeringar med lägre smältpunkt, men även detta är en lösning på längre sikt eftersom dessa legeringar måste kvaliinceras och utvärderas process- och tillförlitlighetsmässigt.

För tenn/bly-lod har vi redan tillförlitlighets- och processdata. Så mycket politisk prestige har investerats i RoHS att en återgång till blyade lod är omöjlig trots att det direkt skulle ge en lägre energiförbrukning per producerad enhet än tidigare tack vare de indirekta effekterna av RoHS-direktivet kombinerat med den lägre smälttemperaturen.

Fotnot: författaren har en fullständig referenslista över energiförbrukningen
i exemplet ovan.