Skriv ut
Image Inget svenskt företag har någonsin gjort ett bättre kvartal än Ericsson under fjärde kvartalet 2005. Hela 8,5 miljarder kronor, på en omsättning på 45 miljarder. På hela fjolåret tjänade företaget 33,3 miljarder på en omsättning på 152 miljarder. Och inte nog med att pengarna rullar in - Ericsson tar också marknadsandelar av konkurrenterna.
Trots att 2005 års Ericssonbokslut borde skrivas in i historieböckerna blev reaktionerna ganska ljumma, månne beroende på att vd Carl-Henric Svanberg samtidigt angav att han trodde tillväxten på systemsidan skulle stanna på ”måttlig” i år, det vill säga 5-9 procent.

Börskursen backade några tioöringar. Flera analytiker och nyhetssajter - bland dem Svenska Dagbladets N24 - påpekar att marginalerna inte är lika bra som förväntat. Dagens Nyheter skriver att vinsten var ”något sämre än analytikernas förväntningar - men försäljningen ökar”. Dagens Industri håller inte med, utan skriver att den var bättre. I alla dessa medier gavs nyheten att Jan Stenbecks arv uppgår till 638 miljoner kronor högre dignitet.

Ny Teknik påpekar att Ericsson minskade antalet anställda i Sverige med 118 personer, medan koncernen totalt ökade med 5 500 personer. Redan igår tog tidningen fasta på att inte ens en väntad rekordvinst skulle kunna täcka de samlade förlusterna från början av 2000-talet.

Det faktum att såväl analytiker som journalister lyckats förutsäga resultatet med så hög noggrannhet redan innan det publicerades tyder inte enbart på hög kompetens i dessa yrkesgrupper. Det indikerar också att Ericsson läcker information som ett såll, trots företagets strikta presspolicy. Företagets informationsavdelning är åtminstone för svenska medier mer känd för att motarbeta journalister än för att hjälpa till.

Kanske har vi där en bidragande orsak till de ljumma reaktionerna. Många svenska medier har så dålig erfarenhet av Ericsson och dess så kallade informationsavdelning att de reagerar med ryggmärgen och hellre hänger upp sig på en negativ detalj än ser till den positiva helheten i rekordresultatet. För under krisåren så var det ju ingen ände på hur eländigt det stod till, trots att det även då fanns positiva detaljer att hänga upp sig på i motsvarande mån.

Officiellt bryr sig inte Ericsson om de svenska reaktionerna. Med tanke på hur stor andel av försäljningen Sverige utgör så är det viktigare för Ericsson hur mediemottagandet blir i Financial Times och organ av liknande dignitet. Men åtminstone undertecknad tycker att negativismen i mediebevakningen av Ericsson rimmar illa med företagets prestationer.