JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 14 oktober 2019 VECKA 42

Thomas Eriksson, NeonodeNy chans på Neonodes optiska pekteknik

INTERVJU Neonodes egen mobil ­lyckades aldrig bli en storsäljare. Men THOMAS ERIKSSON tyckte den optiska pek­tekniken var för bra för att släppa. Allt fler ­upptäcker nu dess fördelar gentemot resistiv och kapacitiv teknik. Elektroniktidningen intervjuar den som är kvar av Neonodes två grundare.
Neonode minns vi för en nydanande mobil som aldrig fick kommersiellt genomslag. Men 2009 gjorde företaget en omstart med enbart telefonens pekteknik som produkt, och sedan år 2011 har den tekniken stoppats in i totalt 16 miljoner prylar.

Tekniken har många tekniska fördelar – som att den till skillnad från konkurrerande teknik fungerar i både luft och vatten, att den kan användas med handskar, att den inte skymmer skärmen med glas som sänker bildkvaliteten. Men den fördel Thomas Eriksson återkommer oftast till är priset.

– Vi har en touchteknik som är så billig att den kan ersätta tryckknappar – tidigare har inte det varit realistiskt eftersom annan pekteknik då har varit för dyr.
THOMAS ERIKSSON
Aktuell: Vd Neonode.
Född: 1970.
Familj: Sambo och 12-årig dotter.
Utbildning: MSc i elektroteknik på KTH 1989.
Uppvuxen: Österskär.
Bor: Stockholms
innerstad.
Hobby: Jobbet, Ferraris.


Optisk pek fanns före Neonode – dioder som ritar upp ett rutnät och läser av koordinaten där ljuset bryts. Neonode klarar sig med färre optiska komponenter eftersom man använder optiska linser och andra ljusledare för att sprida ljuset. Hårdvaran är en ljuskänslig lågupplöst kamera kopplad till ett antal ljussändare med breda ljusstrålar. Neonodes eget analoga front-end-chip kopplat till en styrkrets samlar in och analyserar den ljusbild som tas emot.

Det första Neonode gjorde när det plockat ut pektekniken ur den egna mobilen var att anpassa den för olika skärmstorlekar. Men därefter har kostnadsoptimering haft prioritet – av det egna chippet, av optiska komponenter och  av de optiska ljusledarna med linser – för exempelvis plasttillverkningen.
Neonode
– Det är inte helt enkelt att producera optik och plastdetaljer med precision till låg kostnad. Där har vi skaffat oss ett stort kunnande.

När Neonodes pekteknik ersätter fysiska tangenter behövs bara en dekal på ytan som visar var de låg. Konceptet fungerar över ett helt tangentbord.

– Ett tangentbord kostar kanske fem dollar. Touchlösningen får inte kosta mer.

– Vi jobbar mycket med printrar. Där får peklösningen bara kosta en dollar.

Han kan komma under en dollar också.

– Målsättningen är att hårdvaran ska kosta noll eftersom vi tjänar pengar på licensintäkter, men där är vi inte än.

Han leker med tanken att tekniken kan bli billig nog att kunna ingå i en Happy Meal på McDonalds. Touch på kartongen skulle kunna följa ett barns finger runt en skattkarta tryckt på kartongen, till exempel.

Något som sänker systemkostnaden för kunden är att samma hårdvara kan implementera både närhetsavkänning (proximity) och pek.

 Neonode
Neonodes teknik fungerar under vatten, till skillnad från konkurrerande teknik
Närhet för Neonode är inte en på-och-av-funktion – tekniken klarar geststyrning i luften. En luftvolym fungerar som pekyta. Funktionen kan byggas in i kläder.

Neonode tjänar på sänkt komponentkostnad. Ju billigare hårdvara – kisel, optik, mekanik – desto mer får kunden över till licensintäkter till Neonode – så ser filosofin ut.

Licensintäkten är företagets huvudsakliga inkomst. Kring en dollar brukar den ligga i höga volymer.

En del pengar kommer via konsultarbete med kundanpassning. Partners levererar komponenter – lysdioder, fotosensorer, en analogt frontend – allt anpassat för Neonodes teknik vad gäller exempelvis kisel, kapsling och linser.

Hela produktionsansvaret ligger hos kunderna.

– De köper in komponenter från våra partners, sätter ihop systemen och betalar oss en licens för elektronikanpassning, mekanisk konstruktion, optiska linser, spe­cialmjukvara och patent.

Affärsmodellen är uppenbarligen skalbar – för Neonodes del är det lika enkelt att sälja sin teknik till en som till en miljon enheter.

Lösningarna är nästan alltid kundapassade då volymerna är höga.

När tekniken sitter på plats klarar den sin egen kalibrering automatiskt – ljusa och mörka rum, lampor som tänds och släcks.

Stöd för fler fingrar än två – visst – det har Neo­node. Men det är sällan relevant – pek med ett eller två fingrar räcker nästan alltid. Spel kan vara undantaget.

I Barcelona i februari demonstrerade man för första gången sin teknik i runda skärmar, i smarta klockor. Och under vattnet.

– Samsung Galaxy 5 är vattentät, men man kan inte använda pekskärmen under vatten. Det gäller även klockor. Trycker du på skärmen händer ingenting – du kan inte zooma eller göra inställningar på ­kameran.

Thomas Eriksson grundade Neonode med Magnus Goertz strax efter  millennieskiftet med kapital de fick från att sälja egna företag.

Ursprungligen träffades de när de utvecklade tevespel som hobby, för Spectravideo och för de första pc-datorerna.

Han är nu ensam kvar – Magnus Goertz drog sig tillbaka efter att mobilen lagts ner.

Mobilen var en följetong i media under sex år. Den var inte bara nyskapande i användargränssnittet med sin pekskärm – fem år före Apple – utan förebådade också Iphones ­öppna app-marknad och fokuset på nöje – på den tiden var mobiltelefonen något man främst använde i jobbet.

– Det fanns ett stort intresse, problemet var att vi inte kunde få tag i tillräckligt med kapital i finanskrisen 2008 för att möta efterfrågan, och att volymerna inte var tillräckligt höga för att uppnå lönsamhet på de vi sålde.

Neonode är inte det enda företag Thomas Eriksson grundat. Efter magisterexamen på KTH 1992 var han med och startade DriveIT Systems som gjorde ett system för att hantera bilpooler inklusive bokning och ruttplanering. Ett annat företag, Wireless Toys, gjorde dia­gnosinstrument till fordonsindustrin.

Han har jobbat som elektronikkonsult med mindre företag inom bilelektronikområdet med styrsystem, end-of-line-testning för bilproduktion och utveckling av GSM- och 3G-elektronik.

–  Men mitt första jobb var som datorförsäljare – av laptops när de kom. Minns du Lap ­Power? Vi var konkurrenter till dem med en dator från Taiwan som hette Twinhead.

Intresset för elektronik tycks alltid ha funnits där.

– Jag har hållit på med det sedan jag var en liten bebis.

I gymnasiet byggde han egna grafikkort.

– Elektronikintresset bär jag med mig fortfarande även om jag har andra saker som gör att jag inte kan hålla på med det i samma utsträckning. Jag följer utvecklingen och försöker hålla mig uppdaterad om vad som händer.

Men han leker med bilar fortfarande – som Ferrariägare deltog han fram till 2008 i racertävlingen Ferrari Challenge och placerade sig som bäst sexa av 28 startande.

– Man kan väl inte säga att jag var en talang. Jag brukade hamna kring plats 10 till 12.

Vågar man bränna på för fullt när man kör med sin egen bil?

– Jo, man blir tagen av situationen – tävlingsinstinkten triggas. Man glömmer bort att det är man själv som betalar. Det var en dyr sport att hålla på med. Men det var kul att prova – det kanske var en fyrtioårskris?

Leksaker med Neonodes pekteknik kommer vi att få se mer av, om Thomas Eriksson får bestämma.

– Personligen tycker jag leksaker är väldigt roligt. Volymerna är enorma och så finns det så mycket man kan göra för att utveckla nya grejer.

– Det finns ett stort intresse från leksaksbranschen att integrera tekniken i smårobotar, bilbanor och överallt där det behövs en snabb sensor för inmatning.

Neonode-tekniken finns redan i Leapfrog och en del andra tillverkares pekplattor för barn. Att tekniken fungerar med en penna är där ett av säljargumenten, vid sidan av priset.

Tekniken låter fantastisk – kunderna måste stå i kö?

– Det är en stor värld. Konkurrenterna blir förstås också bättre.

– Jag tror att vi kan ta en stor del av bilmarknaden. Inte bara touch på skärmar utan även andra sensorer som knappar och vred – de läggs i ratten för ökad säkerhet, för att man ska slippa flytta blicken till mittkonsolen och händerna från ratten.

Företaget har en referenskonstruktion på en ratt översvämmad med pekteknik – inklusive i tomrummen innanför ratten och runt periferin.

Volvo använder Neonodes teknik – inte i ratten men i en eftermarknadsprodukt som adderar touch till bildatorn.

– Framför allt på grund av kostnaden. Men vi har ju också en välbeprövad teknik som funnits på marknaden länge. Den klarar temperaturområdet, fungerar med penna och handskar. Och du slipper reflektioner som traditionell touchteknik ger.

Likaså är strömförbrukningen i viloläge låg – datorn ska kunna aktiveras genom att man trycker på skärmen.

Neonode-teknik används också i Volvos Sensus Connected Touch – en bildator med pek som kopplas ihop med en Iphone och projicerar upp Iphonens bildskärm på instrumentpanelen.

En strategiskt välplacerad kund inom fordonsindustrin är kinesiska underleverantören BYD. En annan är Alpine som säljer produkter för navigation och ljud.

I bilar finns en kanske oväntad säkerhetsaspekt – avsaknaden av glas gör Neonodes optik mindre krockfarlig. Det extra glaset framför traditionellt pek får inte splittras vid krock och tillverkas i laminerade glasbitar, precis som framrutor. Det är kostsamt utöver att det försämrar bildkvaliteten.

Dessutom störs kapacitiv pekteknik av de elektriska motorer som finns i bilar.

Grafikkretsföretaget Nvidia har seglat upp som partner. Neonode levererar pekteknik till referenskonstruktioner på Chrome, And­roid och Windows 8 RT.

Siktet är bland annat inställt på lågpris­mobiler.

En annan kund lanserar i dagarna en ­printer.

– Vi jobbar på de stora printertillverkarna. Den typen av produkt är intressant för sina höga volymer.

Andra som fått besök av Neonodes säljare tillverkar bland annat marinprodukter, medicinteknik, motorcyklar, snöskotrar och handtagssensorer – bildörren reagerar när handen närmar sig.

Typiskt jobbar Neonode med små skärmar, men har också nyss släppt en lösning för större skärmar som stödjer Microsoft Windows 8 krav på fem fingrars multipek.

I PC-segmentet jobbar Neonode med de större PC tillverkarna. De utvärderar tekniken eller har redan börjat produktutveckla bärbara datorer.

Skulle Neonode kunna lansera en skärmkomponent till Googles modulära mobilkoncept Ara?

– Det är i så fall en möjlighet för våra partners. Vi gör inga egna produkter.

En framtida inkomstmöjlighet för Neo­node är patent. Neonode har just börjat utforska alternativet på allvar – en av företagets 50 anställda jobbar heltid med att skriva patentansökningar.

– Vi har patent både för vår pekteknik inom användargränssnitt. De kanske kan licensieras eller säljas separat – det får vi se. Och vi fortsätter att ta nya patent.

Det är lätt att förstå intresset. Patent, licensering och rättstvister omsätter gigantiska belopp i mobilbranschen just nu.

Att vara tidigt med touch gav Neonode ett guldläge. Företaget har vittnat i flera rätte­gångar och tvister där Applepatent har underkänts med hänvisning till att Neonode var före.

Hur har det gått ekonomiskt – har ni fått tillbaka investeringen vid det här laget?

– Det beror på hur man värderar sin egen tid. Vi har lyckats bygga ett ganska stort företag med ett hyfsat värde. Många av de som investerade tidigt har fått igen sina pengar och lite till.

– Även när mobiltelefonverksamheten lades ner så gjorde vi rätt för oss mot leverantörerna och flera av dessa är idag partners Neonode.

Och hur går företaget nu?

– Ett kvartal har vi gått plus.

Känns det som att ni är hamn nu när er teknik faktiskt adopteras i ganska stor skala?

– Nej, inte när man är i en bransch som använder såpass avancerad teknik. Det är aldrig en lugn stund – man måste vara hängiven och driva fram nya idéer hela tiden och förfina sin egen teknik.
MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)