Kreativ, pålitlig och en smula patriotisk – det är nog en rätt bra beskrivning av Christina Lampe-Önnerud som en gång i tiden växte upp i Ludvika, men som numera bor i Boston där hon styr över det amerikanska batteriföretaget Boston Power.

Boston Power grundades år 2005. Idag har företaget ett hundratal anställda i Boston, ett femtiotal i Kina och 350 som arbetar på en fabrik i Taiwan. Företaget tog nyligen beslut om att bygga en helt egen batterifabrik. Var den hamnar är ännu inte beslutat. Stora och små investerare har hittills tillsammans satsat 192 miljoner dollar i företaget. Bland investerarna finns bland annat Wallenbergstiftelsernas gemensamma investmentbolag FAM, Foundations Asset Management.

Är det något som Christina kan så är det batterier. Hon är doktor i oorganisk kemi från Uppsala universitet. För femton år sedan flyttade hon till USA med sin man Per Önnerud, också han batteriexpert, för att prova lyckan på MIT – Massachusetts Institute of Technology. Där rankades hon som en av de främsta forskarna under 35 år, vilket gav en fribiljett till batteriavdelningen på Bell Research. Efter några år tog hon klivet över till konsultföretaget Arthur D Little, där hon som expert utvärderade olika scenarier när det blivit riktigt rejält fel i batterisystem.

– Fast jag kände att ingen brydde sig om att det faktiskt är dramatiska saker som händer, speciellt i stora system, när något blir fel. Då insåg jag att det banne mig är min skyldighet att skapa lite bättre batterilösningar än vad dåvarande industrin erbjöd, säger Christina Lampe-Önnerud.

Så i november 2004 lämnade hon konsultverksamheten. Istället satte hon upp sitt eget testlabb i ladan bredvid hemmet där hon bodde med sin ettårige son, femåriga dotter och make.

Mindre än ett halvår senare visade hon upp embryot till det litium-jon-batteri som idag är klassen bättre alla andra batterier. Strax därpå startade hon batteriföretaget Boston Power, vars batterier är säkrare, klarar fler laddningar, har högre energitäthet, är miljövänligare och tål större temperaturskillnader än andra batterier.

Saab, Hewlett-Packard och Nasa är tre industriella bevis på att den svenskättade batteritekniken håller mer än andra. Alla tre har utvärderat batteritekniken för olika ändamål, från elbilar till bärbara datorer och rymdrobotar. Och alla har valt Boston Powers batterier utifrån teknisk prestanda.

I samband med att HP för ett år sedan officiellt gick ut med att använda Boston Powers batterier, kallade HP Long Life Battery, myntade företaget dessutom slogan ”Ladda 90 procent på 90 minuter.”  Samtidigt lovade HP för första gången tre års garanti på ett batteri.

– HP var villigt att satsa på tre års garanti eftersom man visste att den som tar hand om sin dator har nog minst fem års hållbarhet med vårt batteri.

Det som skadar batterierna är framförallt värme. Ligger datorn kvar i en het bil gång på gång så blir batterierna sämre. Det gäller alla batterier, oavsett kemisk struktur, eftersom värme påskyndar åldringen.

Känsligheten för höga temperaturer är också anledningen till att både elbilar och energilagringssystem för elnäten måste ha någon form av kylning för att bli hållbara.

– Men våra elbilsbatterier klarar sig med luftkylning, medan många andra måste ha vattenkylning. Orsaken är den låga impedansen och de små förlusterna. Batterierna hettas inte upp under drift utan vi kyler mot solen och andra yttre betingelser.

Tittar man istället åt det andra hållet på temperaturskalan – mot minusgraderna – så är det återigen pluspoäng för Boston Power.

– Vi har ett batteri som fungerar ner till minus 20 grader, men det klarar minus 40 grader utan att bli förstört, säger Christina Lampe-Önnerud.

Hon förklarar att redan när hon satt på kammaren och räknade på batteriet så var hennes sikte inställt på elbilar. Och elbilar måste klara stark kyla. Därför ville hon skapa ett batteri som skulle klara största möjliga temperaturskillnad, utan att livslängden påverkas negativt.

– Andra batterier påverkas av kyla, men inte vårt. Vår kemi håller för låga temperaturer för den är utvecklad med förhoppning om att elbilsmarknaden, grid energy storage och annat kring elkraft ska ta fart, vilket nu sker. Så vi ligger extremt bra till, säger Christina Lampe-Önnerud.

Vad är det då för hemliga föreningar och magiska knep som Christina Lampe-Önnerud tagit till för att skapa ett så speciellt batteri, kan man undra.

Ett detaljerat tekniskt systemtänkande, är svaret. Hon menar att det finns tre huvudområden som styr användarens upplevelse. Det första är kemin. Här har Boston Power satt tajta specifikationer. Samtidigt har företaget kombinerat ingredienserna på ett sätt som gör att de samarbetar istället för att tävla om litiumjonerna och elektronerna.

Men kemisk detaljinsikt är inte nog för att höja verkningsgraden och skapa ett driftsäkert batteri. Mekaniken är minst lika viktig.

– Mekaniskt har vi satsat otroligt mycket innovation och kraft för att skapa en ny plattform som är säker och hållbar och som kan användas för flera tillämpningar. Vi har exempelvis ventiler som sitter fysiskt separerade från varandra. Vi har en permanent strömbrytare på insidan av batteriet och vi har olika switchar som kan slås på och av om batteriet blir utsatt för termisk stress.

Batteriet är konstruerat för att självt säga ifrån om något går riktigt fel med systemet som det används i.

– Min erfarenhet är att om det händer något i ett system så sker det väldigt snabbt. Elektroniken på applikationssidan är oftast inte snabb nog för att hinna exekvera, säger Christina Lampe-Önnerud.

Kemin och mekaniken är grunden i Boston Powers batteriplattform och även basen i företagets alla batterier oberoende om de ska användas i en bärbar dator, en elbil eller ett stort energilagringssystem.

– Det som kanske är vårt största värde är att den lilla battericellen kan tillverkas i samma produktionslina oberoende om den ska användas i en bärbar dator eller är ett byggblock i ett elbilsbatteri. Det gör oss väldigt kostnadseffektiva och flexibla. Det är rejält häftigt, tycker jag.

Det tredje som styr användarens upplevelse är något Boston Power inte ensamt kan råda över. Här handlar det om samarbete med andra parter för att få till själva handslaget mellan batteriet och tillämpningen som det driver. Kort sagt måste batteri- och elektronikexperterna jobba tajt samman för att batteriernas kapacitet ska kunna utnyttjas till fullo.

– När det gäller elbilar har vi hört att vår lösning är en av få som ser ut att kunna klara tio år utan problem. Men för att nå dit är det otroligt viktigt att skapa effektiv kommunikation mellan batteriet och drivlinan. Elektroniken är absolut kritisk, säger Christina Lampe-Önnerud.

Samtidigt påpekar hon att det just nu är lite oklart inom industrin vem som har mest kompetens att besluta vad som behövs för att nå tio års livslängd på batterier i fordon. Är det den hundraåriga fordonsindustrin eller den tvåhundraåriga batteriindustrin som är mest lämpad?

– När det gäller batterier till fordon så saknas erfarenhet både inom batteri- och bilindustrin. För att lyckas måste man ta sanningar från båda håll.  

Situationen har även öppnat för nya affärskonstellationer.

Inte minst har attityden mellan stora och små företag förändrats. Numera finns det lite fler hungriga exekutiva chefer som är villiga att ta in fler lösningar för att kunna konkurrera i framtiden, menar Christina Lampe-Önnerud. Så innovationsföretag som lyckas bli en kugge i det stora maskineriet får större möjligheter än tidigare att vara med i stora utvecklingsprogram och arbeta med stora industriföretag.

– Genom partnerskap med stora industriföretag får innovationsföretagen mycket större räckvidd in på olika marknader världen över. Lyckas man här, kan man nå målen väldigt fort.

På bilsidan är det Saab som är Boston Powers parhäst. De två har tillsammans utvecklat en ny plattform. Utifrån den ska olika bilmodeller skapas som kan köra mellan hundra och tvåhundra kilometer på en laddning.
 
Enligt ett rykte har Boston Power även samarbete med Ford, men det stämmer inte.

– Däremot gick vi och köpte en hybrid-Ford hos en lokal bilhandlare när vi skulle demonstrera vår första plattform. Jag ringde Ford och berättade att vi stoppat i våra batterier i deras hybridbil. De önskade lycka till, men sade att det kommer att ta lång tid. 30 dagar senare ringde jag och berättade att nu sitter batterierna på plats och vi har ökat körsträckan med 800 procent. Det tyckte Ford var häftigt, skrattar Christina Lampe-Önnerud.

Men att samarbeta med företag som Ford, Chrysler, General Motors är svårt för ett litet företag som Boston Power. De är så enormt stora och allt de gör tar oerhört lång tid.

– Tid är den resurs som vi saknar. Medan stora bolag kan ta sig tid att fundera på om saker är bra eller dåliga måste vi se till att exekvera. Vi måste jobba med kunder som faktiskt lyckas få till sin kommersialisering inom rimlig tid. Annars får vi slut på tid, förklarar Christina Lampe-Önnerud.

Samarbetet med Saab har hon däremot stora förhoppningar på. Saab valde att samarbeta med Boston Power helt utifrån teknisk prestanda. Och Boston Power stod kvar vi Saabs sida, även när krisen var som värst. Den lilla batteritillverkaren har nämligen hela tiden varit övertygad om att Saab har den tekniska kompetensen som krävs för ett lyckat resultat.

– I slutänden är det väldigt svårt att förutsäga alla problem och om man inte har hög teknisk bakgrundskunskap är det väldigt svårt att lyckas med en sådan här grej, säger Christina Lampe-Önnerud.

Några detaljer kring Saabs kommande elbilar vill hon inte avslöja. Istället väljer hon att i lite mer generella termer berätta hur de egna battericellerna kan anpassas för en bil.

– Vi har en liten legobit, själva cellen, som man kan bygga vilken figur man vill av. Våra byggklossar är lite mindre än några av våra konkurrenters. Det gör att de kan ingå i den fysiska strukturen i bilen. De kan exempelvis placeras under sätena eller i olika döutrymmen.

Flera lösningar har hittills skapats, där Saab har sin egen variant.

Saab för spontant tankarna till Sverige och ryktet i delar av svensk media att Boston Power inte längre ser landet som en potentiell plats för en framtida batterifabrik.

– Så är det inte. Vi har förmånen att kunna växa i multipla regioner och just nu ligger vi i förhandlingar med flera, däribland Sverige. Jag hoppas personligen att vi har möjlighet att komma till Sverige. Det vore jättekul på alla sätt.

Hon menar att den starka svenska systemingenjörskonsten inom bland annat energiområdet skulle passa Boston Power som handen i handsken. Här skulle det vara utmärkt att bygga en energilagringsenhet. Och Boston Power skulle kunna bli ett av de nya medelstora bolagen i svensk ekonomi som faktiskt satsar i nutid.

Från flera håll – både politiskt och lokalt – jobbas det också hårt för att få till stånd en fabrik här i landet. Samtidigt sticker Christina Lampe-Önnerud inte under stol med att detta är en diskussion som i slutänden mynnar ut i vad som fungerar ekonomiskt.

– Vilka regioner kan företag överleva i? Det hänger på allt från om det finns möjlighet att få startbidrag innan man sätter upp någonting till om det finns möjliga samarbeten i näringslivet lokalt. Det är sådana frågor vi tittar på just nu, säger hon.