Skriv ut
Peter StenumgaardDen trådlösa utvecklingen går rasande snabbt och ger oss tillgång till ett brett spektrum av tjänster utan att behöva använda sladd eller gräva ned kabel. Med de civila trådlösa systemen kommer dock en väsentligt ökad sårbarhet både inom industri- och säkerhetstillämpningar. Redan idag ser vi exempel på hur illegala aktörer utnyttjar de civila trådlösa systemens störkänslighet och hur naturligt förekommande störningssignaler orsakar incidenter på vitala system. Om denna utveckling fortsätter utan att störtålighet prioriteras så får vi ett samhälle som är mycket sårbart för angrepp och olyckor.
Under våren har svensk polis gripit personer som använt störsändare för att blockera de fjärrstyrda centrallåsen på bilar och sedan kunnat gå in och tömma bilen på varor och ut-rustning. I samband med Göteborgskravallerna vid EU-toppmötet 2001 utnyttjade några demonstranter sårbarheten i polisens radiosystem och lyckades sabotera radiotrafiken under insatsskedet. På internet kan man idag hitta både färdiga produkter och fullständiga beskrivningar av byggsatser för störsändare mot t ex GPS-, GSM- och 3G-system.

Det är dock inte enbart illegal radiostörning som är ett växande problem. Störningssignaler som alstras naturligt av alla elektroniska system har idag ökat i en sådan omfattning att det redan lett till allvarliga incidenter. I Dallas togs en tidigare ledig digital TV-kanal i bruk vilket ledde till att dess sändningar kom att blockera telemetrisignaler från hjärt-övervakningen av 60 personer på stadens sjukhus. I en industrilokal i England började en fjärrstyrd kran att röra sig fram och tillbaka i lokalen samtidigt som dess kedjor for upp och ned okontrollerat. Orsaken var störningssignaler från en elektrisk utrustning i lokalen.

Den amerikanska kustbevakningen gick 2006 tillsammans med Department of Homeland Security ut med en varning om att ett flertal fritidsbåtar i USA hade tappat orienteringen på grund av att GPS-systemen antingen visat felaktig position eller blivit helt utstörda. Orsaken var störningar från en viss typ av aktiva tv-antenner som användes ombord. Antennerna kunde störa GPS-mottagare på avstånd upp till 700 meter.

Tre år tidigare rapporterade Federal Aviation Administration (FAA) att en mobiltelefon hade blockerat tre GPS-mottagare, med var sin antenn, på ett och samma flygplan. Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) varnade 2007 för att strålning från vanliga persondatorer kan störa ut GPS-mottagare. Civila GPS-mottagares störkänslighet beror generellt på att den mottagna satellitsignalen är mycket svag. Ur samhällssäker-hetsperspektiv är det ökande beroendet av GPS ett växande sårbarhetsproblem. Förutom att använda GPS för positionering så är en vanlig tillämpning att använda GPS-signalens tidssignal som tidsreferens i datornätverk, servrar och kommunikationssystem.

I Europa har många civila myndigheter valt Tetrastandarden för sin radiokommunikation, precis som för det svenska Rakelsystemet. System som baseras på Tetra använder ofta just GPS för tidssynkronisering av sina basstationer. (Dessutom är inte själva kommunikationen särskilt störtålig för de nuvarande Tetrasystemen). Kraftindustrin använder GPS för sina fältarbetare samt GSM för övervakning av kraftnätet. SOS-alarm använder GPS kombinerat med GSM i personskyddstillämpningar. Bara genom att störa GPS-mottagare kan alltså betydande skador och störningar åsamkas det civila samhället.

En fundamental orsak till denna ökade sårbarhet är att civil trådlös teknik normalt inte är störtålig, vilket är av rent kommersiella orsaker. Ett störtåligt radiosystem är konstruerat för att tåla högre nivåer av elektromagnetiska störningar utan att den information radiosy-stemet förmedlar blir felaktig. Hög störtålighet mot störningar kostar alltid kapacitet hos systemet. Med kapacitet menar vi här exempelvis datatakt (antal bitar per sekund) eller antal samtidiga användare i ett visst system (så många räkningar som möjligt skall kunna skickas ut).

I civila trådlösa system prioriteras således kapacitet före störtålighet av rent kommersiella skäl. Störkänslighet är alltså inte ett tekniskt problem utan en medveten prioritering. Detta skall man vara medveten om när man väljer teknik för trådlösa ti-lämpningar av vital betydelse för produktions-, person- eller samhällssäkerhet. I militära trådlösa kommunikationssystem (såväl som i rymdtillämpningar) brukar man istället prioritera störtålighet då det är viktigt att man alltid har kontakt . Detta har man lärt sig av erfarenhet då störningsproblem kan orsaka stora förluster i militära operationer.

Vi ser alltså en väsentligt ökad sårbarhet hos samhällsviktiga system om utvecklingen ovan fortsätter. Här krävs en ökad medvetenhet och prioritering av system som kan anses vara av vital betydelse för person- och samhällssäkerhet så att vi inte bygger fast oss i tekniklösningar som är mycket lätta för en illegal aktör att slå ut eller som får problem enbart av den naturliga störningsmiljön som det moderna samhället alstrar. Utan en sådan kursändring bidrar vi till att bygga in onödig och farlig sårbarhet i ett brett spektrum av samhällstjänster.

Professor Peter Stenumgaard är forskningschef på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och adjungerad professor vid Centrum för Radiomätteknik, Högskolan i Gävle.