JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
måndag 22 juli 2019 VECKA 30
Guidelines for contributing Technical Papers: download PDF

I somras tog Darja Isaksson plats i chefsstolen på Vinnova – myndigheten vars uppgift är att stärka Sverige som forsknings- och innovationsland. Tidigare har hon suttit i regeringens innovationsråd, liksom i digitaliseringsrådet. Hon har höjts till skyarna som en av Sveriges mäktigaste opinionsbildare. Här ger hon oss en hint om vilken prägel hon vill sätta på myndighetens framtida satsningar.

För många av oss dök Darja Isaksson – trots sina tidigare insatser – upp väldigt oväntat när hon i augusti förra året klev in som ny chef för Vinnova.

Hennes föregångare Charlotte Brogren hade vid samma tillfälle gjort ett klart större avtryck inom industrin, när hon nio år tidigare lämnade en ledande befattning inom ABB:s forsknings- och utvecklingsorganisation för att ta över som generaldirektör.

Så när Charlotte Brogren tog emot för en första intervju som generaldirektör på Vinnovas kontor kände jag henne förhållandevis väl.

Från supertalang till generaldirektör


Ska sanningen fram har Darja Isakssons ett cv som inte känns typiskt för en generaldirektör.

Innan hon fick tjänsten på Vinnova kallades hon innovatör och digital strateg – och under många år anlitades hon som föreläsare, utbildare och rådgivare.

När det var dags att besluta utbildning blev det medieteknik på Umeå universitet. Och som 26-åring startade hon och fyra kollegor den digitala byrån Inuse. Drygt tio år senare bröt hon sig loss för att starta konsultbyrån Ziggy Creative Colony med sin nuvarande man.

Mellan åren 2015 och 2018 satt hon med i Löven-regeringens nationella innovationsråd. Parallellt med det var hon också styrelseledamot i forskningsinstitutet Sics och Interaktiva Institutet.

Själv kallar hon sig ”maker” och då syftar hon på någon som använder kod och elektronik, ofta i kombination med annat, för att skapa produkter, tjänster och upplevelser utifrån sina egna idéer och experimentglädje.

Det är så hennes uppväxt sett ut. Hennes pappa hade ett helt rum fyllt med elektronik, där han byggde olika ting. Ville hon vara med gällde det att löda, programmera och snacka teknik.

– Men det är några år sedan jag själv var aktiv. Numera begränsar sig maker-intresset tyvärr främst till enstaka högst blygsamma hobbyexperiment med mina barn, säger hon till Elektroniktidningen.

Med Darja Isaksson är det annorlunda. Hon vill inte ställa upp på en personlig intervju, utan hänvisar till ett alltför späckat arbetsschema. Istället väljer hon att svara på mina frågor över mail via myndighetens pressavdelning.

Hur kommer industri och akademi att märka av din prägel på Vinnovas satsning framöver?

– Jag har tagit över som chef för en välfungerande myndighet och väldigt mycket handlar om att fortsätta att utveckla de insatser som finns sedan tidigare.

– Det förändringsarbete som jag inlett handlar främst om att se hur de insatser vi gör kan samordnas mer och i ännu högre grad medverka till en omställning på systemnivå mot hållbar tillväxt.

Hållbarhet är ett ord hon ofta återkommer till. Detsamma gäller innovation och internationalisering.

Hur dessa uttryck ska bli värdefulla pusselbitar i Vinnovas framtid är däremot mer oklart.

Kan du nämna några konkreta insatser som vi kan förvänta oss?

– Vi kommer att göra särskilda satsningar inom artificiell intelligens och säker datatillgång, eftersom det är ett område där utvecklingen går snabbt och där Sverige behöver ligga i framkant.

Solceller och solenergi är enligt henne bra exempel på tekniker som tillsammans med artificiell intelligens gör att vi kan ställa om till hållbara energisystem.

– Vi kommer också att öka vårt fokus på att bidra till innovationskraft i offentlig sektor. Inom alla områden behöver vi arbeta mer med internationalisering och jag ser att det behöver prägla hela vår verksamhet i större utsträckning.

Livslångt lärande är ytterligare ett område som hon gärna lyfter fram. Hon menar att det är en förutsättning för att individer och nationer ska kunna hänga med och bidra till den snabba utvecklingen som är.

– Vinnova bestämmer inte över det området, precis som vi inte bestämmer över industrin eller offentlig sektor, men vi kan medverka till den viktiga samhällsfrågan på samma sätt som vi öppnar för aktörer att samverka på nya sätt, konstaterar hon.

Betyder det att Vinnovas finansiering kommer att styras om nu?

– I första hand handlar det om att få ännu mer systemperspektiv i våra satsningar och få till stånd nya typer av samarbeten, snarare än att styra resurser mot enskilda branscher.

– Jag ser också att vi behöver skapa mer utrymme för att utveckla och experimentera när det gäller vilken typ av insatser vi gör.

För tre år sedan var Darja med i den första utvärderingen av det strategiska innovationsprogrammet – ett regeringsuppdrag som Vinnova har tillsammans med Energimyndigheten och Formas.

Programmet drog igång år 2013. Syftet är att skapa samverkan mellan företag, akademi, offentlig verksamhet och andra organisationer inom områden som är viktiga för Sverige.

I en första vända spikades sex strategiska områden. Året därpå kom elektroniken med, varvid det Vinnovastödda programmet Smartare Elektroniksystem formellt tog fart år 2015. Numera finansierar Vinnova, Energimyndigheten och Formas totalt 17 strategiska innovationsprogram.

Hur tycker du att Vinnova ska engagera sin i innovationsprogrammen framöver?

– Jag deltog i den första utvärderingen, och såg då att programmen generellt lyckats väl med att etablera sig och samla aktörerna inom sina områden. I år gör vi en sexårsutvärdering, och när den är klar går det att dra mer slutsatser.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden.
Här ansöker du om prenumeration (länk).

– Min utgångspunkt är att långsiktiga satsningar är viktiga för Sverige och att de strategiska innovationsprogrammen är en satsning som fortsätter, men långsiktighet förutsätter lärande och vidareutveckling. Utvärderingen blir därför viktig för både oss finansiärer och för programmen eftersom den bidrar till tydlighet i hur programmen bör utvecklas framåt.

Utöver regleringsbrevet har Vinnova även ett antal regeringsuppdrag. Inom ramarna som sätts har myndigheten relativt stor frihet att bestämma vilka insatser som ska göras för att stärka Sverige.

Vilket utrymme har du som generaldirektör att sätta prägel på hur myndigheten fördelar pengar?

– Som chef har jag självklart möjlighet att styra vår verksamhet, men jag vill betona att det är ett lagarbete där vi använder all den kompetens som finns inom myndigheten. Hur vi fördelar resurserna avgörs av var vi bedömer att behoven är störst och hur Vinnova kan göra mest skillnad.

– I det arbetet använder vi analyser och utvärderingar som görs inom myndigheten och vi har en dialog med andra aktörer inom innovationssystemet, inklusive andra finansiärer inom och utanför Sverige.

För fyra år sedan blev Darja invald som en av ledamöterna i Stefans Löfvens innovationsråd. Målet då var att diskutera fram en nationell innovationsstrategi och att skapa strategier för att Sverige ska lyfta som forskningsnation samt att hitta en bättre samverkan mellan näringslivet och offentlig verksamhet.

Vad tar du med dig från tiden i innovationsrådet till GD-jobbet?

– En än mera fast övertygelse om att innovation är viktigare än någonsin, eftersom det är en förutsättning för hållbar utveckling och därigenom även för fortsatt konkurrenskraft.

– Men jag tar också med en fördjupad förståelse för vilka samarbeten som krävs för att kunna adressera dagens samhällsutmaningar.

MER LÄSNING:
 
Branschens egen tidning
För dig i branschen kostar det inget att prenumerera på vårt snygga pappers­magasin.

Klicka här!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)