Volvos väg till framtiden

Det finns ingen naturlag som säger att elbilar måste vara dyrare än bensin- eller dieselbilar. Men det kommer att ta åtminstone tio år innan prisskillnaden är borta. Det berättade Johan Konnberg, som är ansvarig för elbilsutvecklingen på Volvo, för Elektroniktidningens Adam Edström i Heta stolen.

– Det är ingen skillnad i materialkostnaden för en elbil eller en dieselbil. Det är utvecklingskostnaden som gör att elbilarna är mycket dyrare idag.

Han spår också att det kommer att finnas mellan 150 000 och 200 000 elbilar och hybridbilar om tio år. Slutsatsen baseras på att det idag finns 4,5 miljoner bilar i Sverige och att vi byter ut 7 procent av dessa varje år.

Volvo hakade på elbilstrenden ganska sent men har idag både en ren elbil, C30, som ska börja säljas kommersiellt i slutet av nästa år och en laddhybrid baserad på S60 som också är under utveckling.

Den rena elbilen har redan tillverkats i 40 - 50 exemplar och testas nu av Volvo tillsammans med några olika samarbetspartners.

– Jag körde tio mil med den så sent som igår och har totalt hunnit med några hundra mil. Avsaknaden av ljud är positiv men det intressanta är att man medvetet ändrar körstil.

Johan Konnberg förklarar att energimätaren som sitter centralt placerad på instrumentbrädan triggar honom att hålla förbrukningen så låg som möjligt.

– Det blir en utmaning, jag ligger i 80 bakom bussen på motorvägen.

Beroende på hur man kör är aktionsradien uppåt 12 till 14 mil. Hur långt man kommer beror på körstilen men också vilka andra strömförbrukare som kopplas in. En av de största, värmepaketet på 6-7 kW, drivs i C30 av E85. Bilen är inte heller isolerad på något särskilt sätt.

– Med en förbränningsmotor har man så stort värmeöverskott att man inte behöver fundera på det. I framtiden kanske det blir annorlunda.

Den dyraste komponenten i bilen är som bekant batteriet. Det paket som sitter i Volvos elbil C30 kostar ungefär 160 000 kronor. Johan Konnberg räknar med att priset halveras på fem år och att det sker ytterligare en halvering om tio år. Då skulle man vara nere runt 40 000 kronor vilket kan vara acceptabelt. På tio års sikt hinner batterierna också bli mer energieffektiva.

– Man måste genomlida en generation att få rull på elbilarna. Det gäller inte bara oss utan hela branschen.

Även själva elmotorn är förhållandevis dyr. Det beror på miljökraven, den måste tåla både fukt och vibrationer. Även här räknar han med att de ska sjunka i pris.

– Det är ingen rocket science. Den största utmaningen är att få det säkert.

När det gäller laddningen räknar han med att den i huvudsak kommer att ske hemma och på jobbet med vanlig hushållsström, det vill säga 10 A eller kanske 16 A. Snabbladdning ser han som en utopi på kort sikt. Det beror inte bara på säkerhetsproblemen om man laddar med 100-150 A utan också på att man idag inte med säkerhet kan säga hur det påverkar batterierna livslängd.

– Dessutom kan man fråga sig om det verkligen finns ett behov. Jag skulle vilja säga att bilen står stilla 23 timmar om dygnet så vi har tid att ladda.